Guldängen

I Uddeholmsparken/Gullängen i Malmö skapas en ny bygg- och odlingslekplats. När vi besökte dem i maj under studieresan var de precis nystartade.

Sara Stiber berättar om projektet. Grundarna var trötta på lekplatser som präglades mer och mer av säkerhetstänk och regler. De ville ta in nya perspektiv! Valet föll på bygglek och skogsträdgårdsodling inspirerad av Holma Skogsträdgård. Projektet startade i samarbete med Malmö stad, finansieras av Allmänna Arvsfonden och drivs av föreningen Växtvärket.

Så här beskrivs målen med parken:

”Vi vill att barn och unga med sina egna händer och sin fantasi ska få konstruera sin egen mötesplats utomhus i parken. Vi agerar medhjälpare, barnen bygg- och skogsträdgårdsmästare.”

Bygglek, där skrot och spillvirke användes av barn för att bygga sina egna lekredskap, var vanligt under 60- och 70-talet. Efter det försvann det från Sverige men det är fortfarande vanligt i till exempel London och delar av Japan. Förra sommaren hade Växtvärket en pop up-bygglek och odling i Malmö. Sara beskriver hur häftigt det är att se barnen bygga stort själva. De vuxna som finns till hands kan ha idéer, men barnen bygger fritt.

Containrarna i parken är fyllda med material, verktyg och odlingsredskap. Dagarna innan ville barnen som besökte parken skapa minilandskap. Bara att gilla läget, även om det kanske inte var vad de vuxna tänkt vore bra att komma igång med! Leken är jätteviktig. De demokratiska, kreativa processerna och respekt mellan alla som är med likaså.

Sara berättar att skogsträdgårdsodling passar väldigt bra för barn eftersom man får syn på samspelet i naturen. Jorden, solen, kretsloppet; allt genomsyrar den praktiska odlingen. På den första bilden i det här inlägget syns till exempel de halvmåneformade odlingslådorna, som har den formen för att fånga upp maximalt av solens trålar. Skogsträdgårdsodling fungerar även att göra i upphöjda bäddar.

Målet är att skapa en en lekplats som ständigt förändras. Det ska också fungera för uteverksamhet för fritids. Skolorna och förskolorna i närheten var redan involverade när vi var på besök. Den 20 juni öppnade lekplatsen för allmänheten. Under sommaren är parken bemannad och öppen för alla tisdag till fredag 13.00-17.00.

Gå gärna in på deras Guldängens facebooksida och se hur parken ser ut nu!

25 juni, 201725 juni, 2017

Odlingsprojekt i Malmö Folkets park

På studieresan i maj besökte vi Folkets park i Malmö där det odlas för fullt i olika former. Stadsodling, skolodling och allmän upptäckarlust samsas på en lättillgänglig plats mitt bland lek och rörelse.

Odling för alla

Genom Odla i parken som drivs av Malmö stad får både föreningar, skolor och allmänheten delta i massor av odlingsaktiviteter. På bestämda tider har Växtverket öppna aktiviteter för både vuxna och barn.

Några stående aktiviteter är take away-odling och bygglek. Det finns dessutom ett växthus, ett uteklassrum och ett utekök som går bra att boka för vem som vill.

I blå och rosa odlingslådor får alla plocka, känna och äta av det som växer. De gröna lådorna hör till en lokal tillsammansodling, i de gula odlar Far i hatten grönt till sin restaurang och i de turkosa odlar Organic Without Borders.

Från jord till bord

Projektet Från jord till bord drivs av organisationen Organic Without Borders i parken. Målet är att låta barn i Malmö få berätta om sina upplevelser av mat och odling, samtidigt som de lär sig genom kreativ pedagogik och delade erfarenheter.

Pedagogen Anna i rosa och praktikanten Malin längst till höger i bild tog emot oss och berättade om odlingarna. I ”Från jord till bord” görs olika workshops där skolklasser komma odlar och lagar mat i parken. Åtta skolklasser har precis varit här och planterat ut kål, tomatplantor och mycket annat i en mängd pallkragar som står på odlingsområdet.

”Från jord till bord” kommer att pågå i tre år och finansieras genom Allmänna Arvsfonden och Malmö Förskönings- och planteringsförening. Miljöperspektivet genomsyrar satsningen. Dels fokuserar de mycket på hållbarheten det innebär att odla sin egen mat och förstår var maten kommer ifrån. Ett annat fokus är att odla på liten yta. Vad fungerar att göra hemma, till exempel på en balkong?

Här i bakgrunden syns en vertikalodling, alltså en odling mot eller i form av en vägg. Tygfickorna fylls med plantor. Det passar extra bra för värmekrävande växter eftersom det kan bli ordentligt varmt på en vägg, särskilt i söderläge.

Malin och Anna visar oss en smart kompost för den som egentligen inte har plats: ett rör som trycks ner en bit i jorden mitt i en pallkrage. Borra små hål i den delen av röret som ska vara under jorden. Sedan är det bara att trycka ner den i jorden och mata på med organiskt avfall ovanifrån. Maskarna kommer snabbt dra ut näringen i resten av jorden.

Efter att ha fått många fina tips och odlingsinspiration slås vi på väg ut från parken av hur nära det är mellan lek, barn, vuxna, odling och matlagningen. Varje plats har verkligen sina förutsättningar; här har vi sett fördelarna med att hitta en samlingsplats där många kan sammanstråla och dela på resurserna för att kunna odla. Och så lättillgängligt det blir för så många!

21 juni, 201721 juni, 2017

Naturlegepladsen i Valbyparken

Under studieresan till Köpenhamn och Malmö besökte vi Naturlegepladsen i Valbyparken. Det är Köpehamns största lekplats och är designad av landskapsarkitekten Helle Nebelong. Sedan den invigdes 2001 har parken fått ta emot flera priser och bland annats utsetts till världens bästa lekplats 2012. Även om odling av mat inte har en framträdande roll i parken så hoppas vi att den kan inspirera. Det ätbara finns representerat på flera sätt och många av parkens fina idéer fungerar fint att ta med sig in i ätbara skolgårdar.

Parken är 20 000 kvadratmeter stor. Navet är den 210 meter långa rampen som går i en cirkel genom området. Den är tillräckligt bred för att gå, springa och ta sig fram med trampbilar på. Längs rampen finns det fem torn, vart och ett unikt och designade av olika grupper av studenter från Köpenhamns designskola.

Att ta varvet runt på rampen är en upplevelse. De stora träden omger en som en maffig lövsal. Barn kommer springande och åkande i full fart. Tornen träder fram ett och ett ur lövskuggorna, det ena helt olikt det andra.

Naturlegepladsen i Valbyparken har varit en bemannad lekplats under lång tid och innan dess var det faktiskt en soptipp. Helle berättar att när hon fick uppdraget att förnya lekplatsen så behövdes en meter av jordlagret tas bort på grund av dess historia. Jorden användes till att skapa stora kullar som är tongivande för parkens organiska former. De liksom rör sig, binder ihop och skapar olika slags ytor i landskapet. När vi gått runt halva cirkeln breder ängar, öppna ytor och fruktlundar ut sig framför oss bakom kullarna.

Kullarna är utmärkta platser för bärbuskar och örter som får sprida sig längs sidorna. Eller varför inte en terrassodling på södersidan? Här skulle det fungera bra med den typen av samodling som vi såg i Lersöparkens skolehave till exempel.

Det finns många häftiga ställen att upptäcka på lekplatsen. Ett av dem är en hög kulle där en bred gång går som en spiral uppför och nerför. Runt gången finns det massor av vinbärsbuskar där barnen leker kurragömma. Andra åker trampbil nerför kullen så snabbt det går. Vi ser en krasch, men allt går bra. Upp och iväg igen bara!

Två pedagoger bemannar parken mellan 10-17. Innanför rampcirkeln finns det samlingsplatser, en byggnad med förråd och toalett, sandlek och grillplatser. Det går att beställa mat och olika typer av material för skolklasser och förskolegrupper som besöker parken.

Lars Kjeldsen, anställd pedagog på Naturlegepladsen och landskapsarkitekt Helle Nebelong.

Den grå, nästan leraktiga sanden höll en del barn fokuserade hela tiden vi är i parken.

Helle berättar att när hon designade lekplatsen så var naturen i fokus eftersom den bjuder in till föränderlig och fantasifull lek. När hon har frågat barn vad som är det bästa med den fick hon svaret att det är ”Ingenting. Det är ingenting bestämt. Bara natur”.

14 juni, 201714 juni, 2017

Kryddgårdsskolan

Under vår studieresa i Malmö besökte vi två skolor som deltog i Gröna skolgårdar 2010. En av dem var Kryddgårdsskolan mitt i lummiga Rosengård. I projektet Gröna skolgårdar, som drevs för att skapa skolgårdar som stimulerade kreativitet, lek och rörerelse, fick elever och personal vara delaktiga i planering och anläggningsarbetet. Allt syftade till ökat välbefinnande och ökat lärande för eleverna. Nu har det gått några år sedan dess och skolan har fortsatt att arbeta med sin verksamhet på skolgården.

Använd försteläraretjänsten till skolgårdsutveckling

Johanna Bergström som visar oss runt på skolgården är förstelärare. I hennes tjänst har hon avsatt 10% för att jobba med olika uppdrag varav skolgårdsutveckling är ett. Hon berättar att hon tar hjälp av lågstadielärare och fritidspedagoger i det arbetet och att det blir ett smidigt arbetssätt. Det är viktigt att det finns någon som har ansvar och avsatt tid för att fortsätta arbetet när projekten lämnar över.

Kryddgårdsskolan byggdes -73 och har ca 450 platser från förskoleklass och upp till och med högstadiet. Tidigare bestod stora delar av skolgården av asfalt. 2008 blev de en av de första gröna skolgårdarna i Malmö och det var dags för 50 procent av asfalten att bytas ut. Skolgården planerades om och fler grönytor med olika funktioner anlades.

Bakom en kulle finns en naturlig träffpunkt. Lärkträd växer snabbt och fyller ut fint i väntan på de långsammare träden.

Innan Gröna skolgårdar var kullen här ovanför enbart en platt gräsmatta. Nu med en kuperad lekyta, anlagda träd och buskar rör sig barnen och leker här på ett annat sätt. Johanna beskriver att flickor ofta blev stående stilla vid entrén tidigare. Nu har barnen fler platser att röra sig till och ifrån. Forskning visar också att de mer grönskande områdena på en skolgård leder till mer utforskande och fantasifull lek. Barn av olika kön leker mer tillsammans.

Vid en ingång ligger stockar och stenar som blir naturliga sittplatser.

Eleverna är hela tiden delaktiga i det som anläggs eller ändras. På andra sidan av just den här kullen gjorde de fiffiga sittplatser med stockar som en miniläktare vänd mot fotbollsplanen. Allt efter barnens önskemål.

Träd och buskar är aldrig planterade mitt uppe på kullarna. Där vill man ha fri framfart att både kunna gå och springa fort! När sådant är medräknat från start i anläggningsprocessen klarar sig plantorna bättre mot slitage.

När kullarna anlades togs det dit ängsmark för att snabbt få fler biotyper. Efter några år bestämde de sig för att flytta ängsmarken till en murad odlingsbänk, för att det var svårt att få till skötseln med att slå ängsmarken istället för att klippa den.

Perenner och självsådder ger självgående odlingar

Förutom fruktträd och bärbuskar finns det nu ätbart i pallkragar med blommor och örter och en nyanlagd skogsträdgårdsodling. Det kan vara bra lösningar när det är svårt att hålla igång en vanlig grönsaksodling. Skogsträdgården är uppbyggd av perenner och blommorna självsår sig. Eleverna jobbar mycket med pollinering, fröbildning och till exempel att studera likheter och olikheter mellan blommor. På ett nationellt prov i NO upptäckte de också att blomma, knopp och stjälk inte är självklara begrepp för alla elever. Det är också något som de använder odlingen till.

Vid vårt besök i maj hade det börja spira en hel del självsått grön i lådorna. I den murade planteringen börjar ängsväxterna titta upp.

Nyanlagd skogsträdgårdsodling. Barnen har bestämt att den ska skyddas med varningsband runt.

Tidigare hade varje klass en varsin pallkrage. Nu är de fördelade utifrån intresse hos pedagogerna. Här ovanför växer honungsfacelia som är en storfavorit hos humlor.

Trygghet

Johanna berättar att de skulle vilja ha ett utekök, men att de inte vill ha bord och stolar ute på skolgården då det tyvärr bedrivs droghandel där om kvällarna. Skolgården har en del dolda platser och områden med lite insyn. Johanna berättar att det inte har lett till problem. De jobbar med ett aktivt rastvaktssystem och gör trygghetsvandringar med barnen på skolgården för att förstå hur barnen upplever olika delar av den.

Satsa på rätt saker

På framsidan av skolan finns ett exempel på hur det kan bli när varken skola eller personal blir delaktiga i planeringen. När skolan fick pengar avsatta för något att utveckla utemiljön med, bestämdes det raskt att en rabatt skulle anläggas. Bredvid fanns dock redan en liknande rabatt och den nya användes istället mest till att springa på, så varken kanterna eller växterna som planterades klarade sig. Det var mycket pengar som kom utifrån och som lades på något det inte fanns behov av. Nu planerar skolan att göra en scen där istället.

Vikten av kontinuitet

En av de spännande sakerna med Kryddgårdsskolan var att se en skola flera år efter att projekttiden med Gröna skolgårdar tagit slut. Tack vare att de hittat sätt att arbete kontinuerligt har skolgården fortsatt att utvecklas, anpassas efter verksamheten och bevarats. En del har plockats bort, annat har förändrats. Hela tiden med delaktigheten och barnens behov i fokus.

11 juni, 201711 juni, 2017

Lersöparkens skolehave del 3 – Barnen i parken

I över 100 år har det funnits skolträdgårdar i Köpenhamn. De drivs av en förening med stöd från Köpenhamns kommun. Efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats runt om i staden. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är verksamhetens fina motto.

Det här är del tre i serien om vårt besök på Lersöparkens skolehave. Läs gärna del 1 om förträdgården och del 2 om odlingsinspiration!

I den tredje och sista delen av vår lilla artikelserie kommer vi att fokusera på det viktigaste av allt; hur barnen använder parken. Ledorden är självständighet och delaktighet. Häng med!

Vilka platser används och hur används de?

Det är spännande att se hur barnen rör sig i parken. En skolklass stannar uppe vid den första öppna ytan, sitter vid ett bord. Nära dem finns höns, odling av örter, blommande grönkål, en eldstad och odlingsfält. En annan grupp barn springer mot den allra innersta delen av parken, där det finns mängder av löst material. Camilla berättar att det pågår ständiga projekt i den delen av trädgården. En del fortsätter bygga på samma kojor vecka efter vecka och en del omskapas och flyttas ständigt. När vi går in bland träden ser vi många med strålande ögon släpa runt på hö och grenar, det ena lasset större än det andra.

Det är ovanligt att se kojlek i 12-årsåldern, trots att det är ungefär då det borde börja. För Emma är det självklart att det har med tillgång på material att göra. Finns det löst material så används det. Alla leder dessutom till lek utan indelning efter kön.

Naturliga rum och gångar

Hela parken är en upptäcktsresa. Ständigt öppnas nya rum, utrymmen, funktioner och utsikter. Bakom en liten lund av fruktträd, där gräset precis har slagits, kommer vi till en sektion med höns och kaniner, fler eldstader och en mängd mindre rum skapade av växter. Det finns många platser att röra sig till och från.

Zoner för olika behov

Alla zoner finns i parken. Trygga samlingszoner, där det ofta finns vuxna tillgängliga. Stora, öppna områden runt de trygga zonerna som används till lek. Massvis av buskage och träd som bildar rum där barnen kan vara ifred, leka ostört och röra sig inom och utom synhåll som det passar dem. Vi ser något enstaka barn upptäcka saker längst ut i de folktomma delarna av parken. Det verkar som att barnen själva får bestämma var de vill vara och vad de vill göra i stor utsträckning.

Det blir mat!

I parken pågår en del matlagning. Barnen är med och skördar och lagar det som ska ätas.När grönsakerna skördas på hösten, får barnen ta hem det till sina familjer. Idag tillagas brännässlor.

På vår tur genom parken ser vi barn som hanterar yxor, stora knivar och eld helt på egen hand. Aldrig är det någon vuxen som står lutad över dem. De vuxna finns med, men en bit ifrån. Barnen får genomföra sina uppgifter själva, vilket de också gör koncentrerat och fokuserat. Ibland tillsammans med andra barn, ibland ensamma. Vi lägger märket till att det är väldigt lugnt kring de situationerna. Den vilda leken sker på andra ställen.

Camilla Friedrichsen berättar att de i väldigt stor utsträckning gör det barnen vill göra. Vill de odla solrosor så gör de det, vill de odla något annat så gör de det. Barnen är delaktiga i det mesta som görs på området. Till och med slakt av både hönor och kaniner görs med barnen, något som blir lite svårt för oss att smälta. Vi förstår att barnen får mycket övning i att ta egna beslut och avgöra vad de själva vill vara delaktiga i.

Det finns inte många regler i parken, men en väldig viktig sak är att barnen direkt får lära sig att ta hand om allt levande. Det kommer barn som inte har någon vana alls vid odlande och det basala måste också läras ut. Camilla berättar att ju grönare det är, desto lugnare blir barnen.

Det här var den sista delen i det som blev en hel miniserie om Lersöparkens skolehave. Vi har fått många fina reaktioner på de två första delarna. Till exempel berättade vår läsare Helle om hur stolt hon var när hon fick skörda potatis, pumpa och blommor i skolehaverna på 50-talet. En annan läsare frågade vad som hindrar oss från att skapa sådana här miljöer för våra barn i skolan här i Sverige.

Svaret?

Ingenting alls.

8 juni, 20177 juli, 2017

Lersöparkens skolehave del 2 – Odlingsinspiration

Det här är del två i serien om vårt besök på Lersöparkens skolehave. Här hittar ni del ett och del tre.

Under äppelträdens blom

Camilla Friedrichsen börjar guida oss igenom den stora parken. Från förträdgården kommer vi ner till en samlingsplats under flera stora, blommande fruktträd. (Jag antog att det var körsbärsträd, men det visar sig vara äppelträd! 80 år gamla och de pampigaste jag sett.)

Här finns bord och sittplatser under tak och i det fria, förråd och olika redskap. Vi går raskt igenom eftersom en skolklass precis är på väg hit för att starta upp sin dag i parken.

Efter det känns det som att vi kommer in i ett sagolandskap. Parken tar aldrig tar slut. Nya äventyr väntar bakom varje buskage.

Det första som breder ut sig är en traditionell frilandsodling. Praktiskt för att kunna vara många som odlar och för att kunna märka ut och följa precis vad som är odlat var. Camilla berättar att det sista de gör med barnen på hösten är att så råg. Det är det enda som vuxit upp helt på den här odlingen just nu och fungerar som gröngödsling för att hålla jorden frisk och välmående.

Ju längre in vi går desto fler exempel ser vi på olika typer av odlingar.

Här dras det upp småplantor i ett växthus nära samlingsplatsen. Utanför markeras ingången av en pallkrage där det odlas örter och blommor. Smart om det finns dåligt med odlingsyta!

Vi får se surjordsplanteringar, etablering av nya buskar, örtodlingar och spaljerade fruktträd.

Använd det materialet som finns

Ett par saker är genomgående i hela den stora parken. Det materialet som finns på platsen används flitigt. Det kanske låter självklart och inte så märkvärdigt, men om det görs systematiskt har det många fördelar. Du slipper lägga tid på att forsla material till och från parken. Du får naturliga material som insekter trivs i och som kan brytas ner på plats. Det blir billigare än att köpa material. Du bidrar inte till onödig konsumtion med miljöpåverkan i form av förpackningar och transport. Men bäst av allt att det är en möjlighet att vara kreativ och utforskande för barn och vuxna. Upptäcka vilka material som finns, tänka igenom vad det kan användas till och sedan prova rent praktiskt. Hur många läroplansmål ryms i den processen?

Insektsbon och amplar i ett, gjorda av bland annat mossa.

Lockande kryphål till hönsen på baksidan.

Istället för att bygga upp sittplatser runt eldstaden, har den grävts ur. Jorden har säkert varit användbar i anläggning av odlingsbäddar och enkla sittplatser har skapats av stenar. Bakom ser ni ett av de många risstaket som finns precis överallt i parken. Bra för uppdelning av rum och områden, fint för insekter och praktiskt att kunna använda riset på samma plats som man tagit bort det.

Låt ogräset få vara kvar

Ogräset i parken verkar bara rensas bort där det faktiskt behövs rensas bort. I gångar, runt träd, på öppna ytor och till viss del i samodlingar får det vara kvar. Istället för att ta bort någonting för att våra ögon är vana vid att det ska vara prydligt, kan ogräset bli en del av allt det användbara i parken. Inkluderat istället för exkluderat. Och i många fall både gott, nyttigt och vackert.

Brännässlor var dagens lunch när vi besökte parken.

Skapa och ta tillvara naturens samspel

I en sådan här stor park skulle det kräva enorma resurser att försöka upprätthålla odling utan att skapa naturliga kretslopp. Kortklippt gräsmatta, stora monokulturer och bar jord till exempel skulle innebära otaliga timmars jobb bara för att bibehålla det som det är. Istället ser vi hur de odlar och planterar växter som trivs tillsammans och som klarar sig fint utan alltför mycket inblandning från människor. Där växter får fylla alla utrymmen och rum på samma sätt som vi ser i naturen. Ju mer som sköter och klarar sig själv, desto mer tid till annat än rent underhåll.

Här ser vi hur en mängd växter frodas tillsammans. Träd och buskar i bakkant, sedan krusbär, vinbär, perenna blommor, lökväxter, gräsmatta och maskrosor bland annat.

I den tredje och sista delen från Lersöparken kommer vi titta närmare på vad barnen gör i parken. Delaktighet och självständighet är viktiga inslag. Missa inte det!

2 juni, 20177 juli, 2017

Lersöparkens skolehave del 1 – Förträdgården

Runt om i Köpenhamn finns sex skolträdgårdar som drivs av föreningen Kobenhavns Skolehaver med stöd från Köpenhamns kommun. Skolträdgårdarna har funnits i över 100 år och efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är deras motto.

Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Parken är hela tre hektar stor så vi kommer att dela upp vårt besök i flera delar. Häng med!

Del 1. Förträdgården

När vi kommer fram till Lersöparkens skolehave ser vi inget annat än ett litet, gult hus på ett hörn. Det är svårt att tro att det ligger en park här.

Bakom huset breder det ut sig en lummig och grön trädgård.

Här, i vad som mest känns som en förträdgård till de stora ytorna och odlingarna ännu längre in, känner vi igen en del odlingsprinciper från permakulturen och skogsträdgårdar. Mycket samodlas; höga träd, buskar, klätterväxter och perenna ätbara växter. Det gör att det inte kräver lika mycket skötsel eller kontroll från de som arbetar här. Inte heller ska det krävas så mycket redskap eller resurser utifrån systemet. En skogsträdgård tar hand om sig själv.

Skogsträdgårdar försöker efterlikna naturliga förhållanden. Till exempel finns det ingen bar jord i naturen. Om man försöker upprätthålla det i sin odling så har man ett oändligt arbete framför sig. I den här trädgården används mycket marktäckare, som håller jorden täckt och välmående. Ovanför här syns myskmadra, en perenn krydd- och medicinalväxt som snabbt breder ut sig i skuggområden.

Hör ovanför syns en annan perenn, kärleksört. Den blommar vackert på hösten och är väldigt tålig, men framför allt är den ätbar. De köttiga bladen är bland de första gröna skotten du kan äta av på våren.

Mångfald bland djur och insekter är en viktig del av en skogsträdgård. Det håller den frisk och frodig. Här är ett insektshotell för många invånare, gjort med vad som fanns till hands.

I en samodling, där man planterar perenner på ett strategiskt sätt, konkurreras de inte ut av ogräs utan tar sin plats. ”Ogräset” blir bara ytterligare ett tacksamt inslag i den biologiska mångfalden. Ofta är de dessutom ätbara, om än kanske lite ovana för våra smaklökar.

Genom att odla efter skogsträdgårdsprinciper med perenna örter, grönsaker, bär, buskar, klätterväxter och fruktträd skapar man en hållbar odling som lättare står emot sjukdomar eller andra hot och bara kräver mindre arbetsinsatser. Mer tid för upplevelser, lek och lärande alltså. Och så är det helt otroligt vackert.

I nästa del ska vi gå vidare och höra vår guide Camilla Friedrichsen berätta om de stora odlingarna. I den tredje delen tar vi en närmare titt på hur barnen använder parken. Missa inte det!