Skillnadens skörd – Sara Bäckmo om klimatsmart mat, att odla med barn och trädgårdskärlek

Sara Bäckmo odlar ett eget trädgårdsskafferi på familjens villatomt och inspirerar ett stort community med odlingsintresserade genom sina sociala medier. Hon har precis kommit ut med sin andra bok Skillnadens skörd. Vi har läst den med Ätlig skolgårdsglasögonen på.

Förutom att dela med sig av recept och odlingstips, genomsyras Skillnadens skörd av upplevelser, tankar och lärdomar om odling som vi på Ätlig skolgård inspireras av. Det här vill vi ge barnen i skolor och förskolor rätten att utforska!

En experimentverkstad

I boken beskriver Sara sitt kök som en experimentverkstad där familjen varje dag lagar mat av nyskördade grönsaker. Barnen är hela tiden med. Ordvalet experimentverkstad klingar fint för den som vill göra kopplingar till ätliga skolgårdar. Att använda skolträdgården för lärande och hälsa kräver inga manualer och instruktionslistor för hur odling kan kopplas till olika ämnen heller. Det går att utforska och experimentera. Möjligheterna är oändliga.

Att äta klimatsmart och säsongsanpassad mat är inte svårt

Boken levererar recept på saker som är enkla att odla i Sverige. Den berättar om bondbönor, som borde ju vara en stapelvara hos oss i den kalla norden, om hur du använder squash som utfyllnad i tomatröran och om att vi faktiskt kan använda lättodlad bladlök i den mesta maten. Maträtterna är enkla. För att laga dem behöver du inte köpas till några ingredienser som produceras på andra sidan havet.

En intressant sak som Sara skriver är att vi verkar tro att vi behöver alla slags grönsaker hela tiden och att ”trädgården hjälper mig att tänka annorlunda”. Om man enbart har erfarenheten av att grönsaker finns i affären ständigt tillgängliga kan säsongsanpassad mat bli ett koncept som är svårt att ta till sig. Genom att odla får du själv uppleva när och hur grönsaker växer och du lär dig snart naturens cykler på ett praktiskt sätt. En kunskap som bär när du sedan ska dig lära dig om hur vi ska producera och konsumera mat på ett hållbart sätt. Det är bara en av många saker vi vill ge barn möjlighet att lära genom ätliga skolgårdar.

Att odla med barn

Att odla med barnen ger utrymmen för samtal om många saker i livet, stora som små. Jag vill inte återge någon av de inspirerande situationerna eller samtalen mellan barnen och de vuxna i boken. De hör hemma där och ni får gärna läsa den för att ta del av det (och om ni inte kommer att läsa boken skriver hon också en hel del om att odla med barn på sin blogg). Upplevelserna för och med barnen beskrivs respektfullt och bejakande. Det är fin läsning, som får mig att känna att alla barn borde ha rätt att åtminstone få prova att odla sin mat.

En annan sak som fastnar i tankarna efter läsningen är att känna sin mat. Både Sara och familjens barn har levt med odlingen och vet precis vad som hamnar på deras tallrikar, de har smakat det innan och följt hela vägen från jord till bord. Det är en form av genuint självbestämmande och makt över sitt liv. De äter dessutom massvis av grönsaker. Som vi tidigare skrivit om visar forskning också att barn som är mer delaktiga i odling och matlagning äter mer frukt och grönsaker.

Vad får du med dig från boken?

En handbok i mat att odla och laga året om är bokens första dimension. Den andra är att få dela en odlings- och matlagningsupplevelse som ger insikter och tro på trädgårdens möjligheter. Eftersom Sara tar med barnen i odlingen ger det också mycket tankar kring vad en trädgård full av grönsaker kan betyda för unga.

Odla med barn
Pressbild. Maria Fors Östberg står för de underbara fotografierna i Skillnadens skörd.

Vill ni läsa mer om odling tillsammans med barn? Här har vi skrivit om böcker om odling som i första hand vänder sig till en yngre publik:

Lilla Grönsakslandet – odla, skörda, äta

Så ett frö – En odlingsbok från Rosendal

Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna

Lärande hållbara måltider

Odling och matlagning i skolan engagerar många. Runt om i Sverige finns en mängd aktörer – förskolor, skolor, fritids, kommuner, företag och privatpersoner – som gör fantastiska saker för att använda skolgården för att stärka barns hälsa och lärande.

Ett av syftena med Ätlig skolgård är att skapa en plattform för att alla dessa ska kunna samverka. På sidan Kunskap & Inspiration hittar ni inte bara all våra artiklar sorterade i kategorier, utan också länkar till andra som jobbar med ätliga skolgårdar och kunskap som behövs i arbetet. Som vanligt får du gärna tipsa om webbsidor vi borde lägga till!

lax sallad

Lärande hållbara måltider

Idag vill vi tipsa om en länk vi nyss la dit; Lärande hållbara måltider. Det är en stödfunktion för skolor och förskolor i Göteborgs stad som hjälper med hållbar utveckling och mat. De arbetar på olika sätt för att ge stöd för samverkan och pedagogik kring detta. Bland annat vill de öka andelen miljömåltider. Enligt Lärande hållbara måltider ska en miljömåltid:

  • vara baserad på miljömärkta råvaror
  • vara säsongsanpassad
  • bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter
  • inte innehålla fisk som är utrotningshotad
  • ta hänsyn till etiska aspekter.

På deras facebooksida kan du följa deras arbete och bland annat få inspiration från odlande skolor och förskolor runt om i staden. Missa inte heller spelet Ekopaddan eller deras duktiga miljöambassadörer i Göteborg!

Snack track för skola och förskola

Missa inte vår tävling där just din skola kan vinna ett snack track till ett värde av 5000 kronor! Allt ni behöver göra är att dela med er av er fantasifulla odling eller fantisera ihop hur den skulle kunna se ut, senast 31 augusti. Här kan du läsa mer om tävlingen.

Vad är ett snack track?

Ett snack track i trädgården är något så finurligt som en slinga där barn och vuxna kan gå för att själva plocka ihop ett mellanmål av bär, frukt och ätliga växter. Den kan göras stor eller liten, med blommor, lekfull, lång eller kort, som en stig eller i ett helt litet område.

I ett snack track kan det finnas perenna grönsaker, små och stora bärbuskar, örter, blommor och fruktträd. Ju mer perenna växter desto enklare och mindre blir underhållet. De tål också mer än de ettåriga plantorna. Perennerna får gärna bli en grund som sedan kompletteras med roliga ettåringar.

jordgubbar i ett snack track

Att tänka på när du anlägger ett snack track

En plats att vilja vara på

Tänk från början på hur snack tracket kan bli en inbjudande plats. Det finns massor av sätt att göra det till en plats där barn och vuxna vill vara. Barnen har säkert bra idéer! Kanske vill ni skapa trädgårdsdjur i olika material som får bo där? Kanske bygga ett insektshotell? Stora stenar och stockar kan bli bra sitt- och samlingsplatser. Gamla stubbar blir också fina hem åt småkryp. Blommor har en viktig roll som lockar både pollinerare och människoögon. Och näsor. Och fingrar. Och munnar. Tips på ätliga blommor hittar du här.

Placeringen

När ni bestämmer var ni ska placera snack tracket kan det vara bra att tänka på ett par saker. För att buskar och träd ska trivas behövs till exempel ett visst jorddjup. Det går att bygga upp i lådor eller stora jordlimpor, men titta på just er gårds möjligheter. En plantering med djup jord och mycket sol är bra förutsättningar. Det gäller också att välja en plats som barnen kommer att röra sig till. Återigen gäller det att ta in just er plats och hitta rätt placering.

En lång säsong med sådant som går att äta direkt

Försök ha en mångfald av olika sorters växter i ditt snack track. Tidiga sorter som månadssmultron, kärleksört och gräslök. Örter som håller hela sommaren, som mynta. Bär som mognar under sensommar och höst, fruktträd som ger skörd under hösten och en bit in på vintern. Tänk också på att välja sorter som mognar lite i taget under lång tid så ni slipper plocka av allt på en gång. Eller varför inte sorter där det kommer nya blad när ni plockat?

Tänk också på att se till så att allt går att äta på en gång. Bönor till exempel behöver lätt tillagning. Då är det bättre att välja sockerärtor, som är bäst att stoppa i munnen direkt från plantan. Dessutom kommer det mer ju mer du plockar.

 

Vill ni ha mer hjälp? Kontakta Emma här så kan hon hjälpa er vidare i processen. (Och igen, missa inte tävlingen!)

Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv

Barn som får träna på att uppleva mat med alla sinnen får en mer positiv attityd till mat. Barn som får undervisning i skolodlingar äter mer grönsaker och får mer kunskap om vad hälsosam mat är. Det konstaterar en rapport från Livsmedelsverket 2016.

I en forskningsrapport från 2016 har Hanna Sepp, Karin Höijer och Karin Wendin gått igenom litteratur kring barns matvanor. Uppdragsgivare var Livsmedelsverket. Rapporten fungerar som ett viktigt underlag till myndighetens råd kring förskolans och skolans måltider. Det ska också kunna användas som ett underlag för arbete med hälsofrämjande arbete kring mat för barn. Här går vi igenom en del av vad rapporten belyser.

Barn lagar pizza

Allätarparadoxen

Fast vi fysiologiskt kan äta väldigt varierat, styrs vårt ätande i stor utsträckning av sociala och kulturella normer och de kontexter vi växer upp inom. De första fem levnadsåren sätter ramarna för hur, när och vad vi upplever att vi kan äta. Ett helt nyfött barn har dessutom redan fullt utvecklade lukt- och smaksinnen. Våra smakpreferenser styr också vad vi väljer att äta. De påverkas av både gener och den miljön vi vistas i. Eftersom barn och unga äter många måltider även i skolor och förskolor, fördelas ansvaret för deras matlärande på vårdnadshavare, förskola och skola.

Att vi kan äta det mesta, men är väldigt styrda kring vad vi äter kallas Omnivore’s paradox eller Allätarparadoxen.

Matproblem och förebyggande hälsoinsatser

I rapporten går författarna igenom barns fysiologiska utveckling och vanliga matproblem. De tar också upp att  15-20 procent av de svenska barnen idag är överviktiga och att 3-5 procent når kategorin fetma. Av de vuxna är siffrorna mer än dubbelt så höga och i områden med lägre socioekonomisk status är siffrorna ännu högre. Energität mat, lågt intag av frukt och grönsaker, ohälsosamma mellanmål, sockerrika drycker, för stora portioner och stillasittande fritid med låg fysisk aktivitet är faktorer som ökar risken för övervikt.

Det är svårt att påverka viktmönster när fetman redan är etablerad. Att arbeta med barns matvanor och aktivitet är därför ett sätt att arbeta förebyggande mot övervikt.

Nyttig mat och skräpmat

Barn lär sig i tidig ålder att dela in mat i nyttig mat och skräpmat, som ett motsatspar där skräpmaten är något gott som barnet själv vill äta och den hälsosamma maten något mindre gott som vuxna vill att man ska äta. Ju äldre de blir desto mer kunskap får de om mat, men samtidigt spelar många faktorer in för vad de faktiskt äter, till exempel tillgänglighet, kompisars inflytande och tid.

”Olika faktorer ingår i den kontext i vilken mat görs meningsfull, till exempel identitet, sociala faktorer, resurser, miljö och prioritering. Mat spelar en viktig symbolisk roll i unga människors liv eftersom den associeras med nya upplevelser av självständighet, frihet från föräldrars inflytande och en övergång från att vara barn till att bli vuxen…”

Få barn att äta mer varierat

Att barn lär sig äta varierat är en av de viktigaste faktorerna för att få hälsosamma matvanor som vuxna. För att uppnå det belyser studien ett antal strategier; exponering, energiberikning, smakbryggor, delaktighet och uppmuntran. För att barnen ska äta mer frukt och grönsaker behövs det flera olika insatser. Insatserna kan vara att det finns mer frukt och grönsaker tillgängligt, att barnen får mer kunskap och att föräldrar involveras. När barn får träna på att uppleva och sätta ord på matens egenskaper som vad den luktar, känns som eller smakar, ökar både deras kunskaper om mat och deras vilja att prova nytt.

I rapporten konstateras också hur viktigt leken är för lärandet. Särskilt för förskolebarn, där lekar i vardagen ger mycket kunskap. Matlekar är dessutom vanligt förekommande och lek och undervisning kring mat kan användas för alla ämnen i läroplanen.

Odling i skolan

Rapporten belyser att undervisning i skolträdgårdar ökar barns kunskaper om mat och måltider och även deras vilja att äta frukt och grönsaker. Ju mer delaktiga barnen får vara i odlingen och matlagningen, desto bättre resultat.

”Barnen visade även ett större medvetande kring hälsofrågor, vilket medförde att de valde mer hälsosamma alternativ. Barnens attityd till frukt och grönsaker förändrades under programmets gång och det visade sig att ju mer involverade barnen var, det vill säga i att odla och tillaga maten själva, desto mer ökade deras vilja att prova nytt.”

Undervisning i skolträdgårdar ger ett erfarenhetsbaserat lärande som på ett konkret sätt ökar barnens intag av frukt och grönt. Ju mer barn är med och odlar, smakar, lagar och äter mat, desto mer positiv attityd till mat får de.

Ätliga skolgårdar ger godare matvanor

Rapportens slutsats inleds med följande: ”En viktig aspekt som ändå framträder i rapporten är att breda och långsiktiga ansatser som både tar hänsyn till fysiologiska, sociala och pedagogiska aspekter har bäst utsikter
att lyckas.”

Vi konstaterar att många av strategierna för att ge barn förutsättningar för goda matvanor uppfylls av ätliga skolgårdar. De används både brett och långsiktigt. På en ätlig skolgård exponeras till exempel barnen för mat hela tiden, samtidigt som de får röra sig där och smaka och lukta utan något tvång.  ”Upprepad exponering i kombination med en positiv social kontext ökar förutsättningarna för att barnet skall acceptera och lära sig att uppskatta ett livsmedel”. De får följa kretsloppet och får en känsla av sammanhang där de själva ingår. De får vara delaktiga och medskapande i hela processen från frö till maten på tallriken.

Rapporten konstaterar något vi redan vet. Maten är ett nav där många av de färdigheter vi behöver som människor knyts ihop.

Hela artikeln

Ta gärna del av hela rapporten. Förutom det vi tagit upp går den bland annat igenom barns fysiologiska utveckling, tre vanliga ätproblem, genusperspektiv på matvanor, måltidspedagogik och mycket annat intressant.

Trevlig läsning!

Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv.

Vad vill du läsa om odling och matlagning i skolan?

Varje vecka uppdateras den här webbplatsen två gånger med nyheter. Blogginlägg, artiklar, forskning, boktips, inspiration och massor av annat som handlar om hur mer matlagning och odling i skolan ger bättre hälsa och lärande.

Vi vill att innehållet här ska vara givande för dig som läser. Att det ska ha ett riktigt värde, vare sig det är kunskap, inspiration eller argument du söker. Oavsett om du är en inbiten skolodlare som vill förbättra och utvecklas eller om tanken på mat och odling i skolan nyss slagit dig. Oavsett om du vill utöka ditt nätverk av andra med samma intresse eller om du funderar på hur du ska förmedla dina kunskaper i ämnet.

Du som läser kan alltid komma med tips och idéer, men nu vill vi bjuda in dig till en extra möjlighet att komma med input.

Berätta vad du vill läsa om på Ätlig skolgård!

Kom med förslag. Ställ frågor. Utmana de tankar vi lyfter här.  Önska inlägg. Ta upp problem som du har som vi kan hjälpa till med. Sitter du på goda exempel och inspiratörer, dela dem med oss så vi kan dela dem vidare!

Helt enkelt; vi skulle bli jätteglada om du kommenterade här eller på vår facebooksida eller i vårt kontaktformulär vad som är värdefullt för dig att läsa om ätliga skolgårdar. Läsåret startar upp, vi är laddade för att göra det till ett riktigt bra ett.

Tusen tack på förhand!

ett barn som blåser på en maskros

Lilla Grönsakslandet – odla, skörda, äta

Lilla Grönsakslandet – odla, skörda, äta är skriven Bella Linde och Vanja Sandgren och utgiven av Afabeta bokförlag. Bella har tidigare skrivit boken Rätt ur jorden: handbok i självhushållning tillsammans med Lena Granefelt, en gedigen bok om konsten att odla för att bli självförsörjande. 2015 var det dags var barnen att bli inspirerade!

Boken lilla grönsakslandet stående mot en odlingslåda

Boken går först igenom grunderna i odling ganska kortfattat och enkelt, för att sedan presentera ett gäng grönsaker med tillhörande recept. Vem vill inte bjuda på ugnsbakad spagettipumpa? I slutet kommer lite mer djupgående praktiska tips. Allra sist får läsaren en avancerad tur bland pallkragar, olika sorters gödsling och växelbruk. Fotona är tagna av Bella och det finns gott om illustrationer som hjälper till att ge sidorna inbjudande struktur.

Textprov:

”Kompisplantera! Morötter och lök hjälper varandra. Båda grönsakerna har starka dofter som jagar iväg varandras ovänner.”

”Här är ett tips på ett grönsaksland av pallkragar där du odlar i växelbruk. I det här exemplet flyttas grönsaksväxterna motsols varje år. Då hamnar de i jord som är förberedd för att de ska växa bra, du ska bara gödsla på våren. Tomat, rabarber och jordgubbar behöver inte byta växtplats, men byt jord i tomathinken varje år och ge rabarbern och jordgubbarna kompost och gödsel.”

Fler boktips om odling för barn:

Så ett frö – En odlingsbok från Rosendal

Skogsträdgården, för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna

Odla i skolan hela året – Augusti

Vad går bra att så i augusti?

Det är fortfarande sommar och om hösten blir hyfsat varm har du en lång odlingstid framför dig. Här kommer lite tips om vad som fungerar att så och plantera just nu.

En bild på liten, röd sallat i en rad och små morotsplantor.
Snabba sommarmorötter och röd bataviasallat.

Bladgrönsaker

Många bladgrönsaker passar utmärkt att så fortfarande. I norra Sverige hinner de eventuellt inte komma upp så långt utan får ätas som små skott om ni inte odlar i växthus. I mellersta och södra Sverige hinner ni fortfarande få rejälare skördar av bladkål, asiatiska kålsorter, sallat, spenat och mangold. Titta på fröpåsen hur lång tid det tar för dem att bli klara (kolla efter utvecklingstid).

Snabbväxande rotfrukter

I södra och mellersta Sverige går det fortfarande bra att så rotfrukter som växer snabbt. Rädisa, de snabbaste sommarmorötterna, majrova och kålrabbi kan fungera perfekt. Rödbetor går också bra, men odlas då kanske framförallt för bladen, som liknar mangold, och som små, små betprimörer.

Kvicka grönsaker

På vissa fröpåsar står det ”så regelbundet under sommaren”. Det är en bra ledtråd till vilka grönsaker och kryddor du kan odla även i augusti. Dill, koriander, sallatslök och sockerärtor kan fortfarande sås med bra resultat om du inte bor för långt norr ut.

Sockerärtor mot ett galler i kvällsljus.
Än hinner du få en skörd av sockerärtor!

Gröngödsla

Där du har skördat grönsaker kan du med fördel gröngödsla. Då utnyttjar du hela säsongen, skyddar jorden från att ligga bar (och bli uttorkad alternativt översållad med ogräs) och förbättrar jorden till nästa år. Det finns färdiga fröblandningar att använda till gröngödsling, men passa gärna på att experimentera. Kanske vill ni så råg som barnen i Lersöparkens skolehave eller vanliga gula ärtor från mataffären som ni dessutom kan toppa flera gånger för att äta toppskotten i sallat?

Bärbuskar och träd

Sensommaren och hösten är ett bra tillfälle att plantera buskar och träd. Luften är fuktig och de hinner fortfarande etablera sig ordentligt innan vintern. Läs på ordentligt om hur ni går tillväga. Kolla till exempel vilka sorter som är härdiga i er växtzon och välj bra exemplar, eftersom träd och buskar är en något större ekonomisk investering än några fröpåsar. För er som odlar på skolgården är det också viktigt att tänka på hur slitaget kommer se ut. Om det är många barn som rör sig intensivt där ni planterar träden och buskarna behöver de sättas i ett hägn eller skyddas av något annat som leder undan den intensiva leken. Tänk på att det behöver vara en hållbar lösning som fungerar i många år.

Vårblommande perenner

Passa på att föröka vårblommande perenner genom att dela och flytta dem. Piplök och gräslök kan bli långa rader av en enstaka planta. Det är dessutom ofta väldigt enkelt. Gräv isär försiktigt, se till att få med fina rötter och gräv ner i nygödslad jord. Vattna rejält. Klart!

Gräslöksplantor framför en gräsmatta.

Inspirerande dagar i Perth

Våra besök runt om i Perth de senaste dagarna har varit helt och hållet överrumplande, fantastiska. Här finns skolor och förskolor och naturlekplatser att verkligen inspireras av. Jag kommer behöva göra lite längre beskrivningar av besöken, så detta inlägg blir en kort sammanfattning.

Sprudlande mötesplats i Fremantle

I söndags besökte vi Fremantle där vi fick se en park där aktiviteten sprudlade, de vita kakaduorna flyger runt som duvor skulle göra hemma, i flockar intar de parken. En stor lekpark i mitten av parken och mot hamnpromenaden en ungdomspark med skateramper, parkour och klätterlek, fyllt med varierade hängplatser, för människor i alla åldrar. Och det är just det, platsen fylls med folk från alla kulturer och alla åldrar. Det är en verklig mötesplats för alla.

Fremantle Youth Plaza
Fremantle Youth Plaza

Balanserad riskbedömning

Nästa morgon hämtar Andrew Reedy, från PlayCheck upp oss. Han jobbar med besiktning av lekplatser och har tagit ett balanserat förhållningssätt. Han utvecklade andra delen i guiden ”Getting the balance right” och hjälper landskapsarkitekter som vill ha hjälp att riskbedöma utemiljön innan den byggs, så att det inte finns faror som inte alls är av nytta för barns utveckling och lärande. Han är dock mycket noga med att utmaningar är viktiga för alla barn och riskbedömer utifrån kontext. Vi har otroligt mycket att prata om, eftersom jag håller på att skapa en guide som kallas ”Hitta balansen” som precis som den australiensiska guiden hjälper till att riskbedöma utemiljön med ett balanserat förhållningssätt. Det är intressant att se vilken genomslagskraft detta har haft i många delar av Perth.

Kreativa naturlekplatser

Andrew tar med oss till Nature Play Solutions där vi får ett helt fantastiskt mottagande. De bjuder på lunch och vi kan inte sluta prata, vi har så många gemensamma tankar. De hjälper skolor och kommuner att forma naturliga lekmiljöer, hela vägen med design, byggnation och praktiska workshops. Dessutom håller de utbildning för hur man kan använda miljön. De har två play workers från Wales anställda som hjälper dem att visa den ostrukturerade lekens möjligheter. De arrangerar både ”mud-days” och ”loose-parts play”.

Vi får gå in i deras verkstad där de tillverkar lekelement av trä och av cement. Cement används på helt fantastiska sätt. Senare på onsdagen träffar vi Kerry Logan från Nature Play Solutions, som visar oss runt på några av de platser som de byggt. Det är superfina miljöer, där växtligheten är vald för att stimulera barns lek, det finns gott om löst material och små unika detaljer, som inspirerar.

En av Nature Play Solutions naturlekplats – designad av Wendy Seymore

Spännande möten i Perth Hills

På tisdagen hyr vi en bil och tar oss ut till Perth Hills, som ligger öster om stan. Vi trodde att vi bokat möte med Ross Mars, som är författare och permakulturist, tyvärr har vi blandat ihop dagarna, så han är inte på plats.

Istället åker vi upp till en av skolorna han tipsat oss om, en Waldorfskola, Silver Tree Steiner school, där vi träffar Emely, som bara jobbat där ett kort tag. Vi kommer oanmälda, men hon är glad att få lov att visa oss runt. Här finns verksamhet för barn från de allra minsta som kommer med sina föräldrar till en liten playgroup upp till barn i 12 årsåldern. De har stora odlingar, varje grupp har sitt lilla privata område, en veranda eller ett litet lekområde, ett mer dynamiskt område i mitten av gården där alla barn kan mötas med plats mer fysiskt utmanande lek och i skogsbrynet finns ett lekområde med massvis av löst material där barnen kan bygga kojor. Varje klass är där och bygger dagligen, de har skapat en hel liten by med kojor i skogsbrynet.

Emely vill gärna visa oss hennes barns skola och när hon slutat för dagen möts vi där. Hennes två barn är med när vi kikar runt. Emely är biolog och har varit engagerad i utvecklingen av gården. Det finns ett stort område för kojlek, där föräldrarna på skolan också hjälpt till att bygga en liten samlingsplats. Precis bakom detta område finns en våtmark där barnen fått möjlighet att delta i ett naturvårdsprojekt, där de röjt och planterat inhemska växter och skapat livsmiljöer för olika djurarter de har fått möjlighet att jobba med aboriginer för att lära mer om de inhemska växterna i området, vad som går att äta, vad som kan användas som medicin och så vidare. Efter detta inväntar vi mörkret och besöker en fotbollsplan där kängurus brukar komma och äta gräset efter skymning. Vi får äntligen se några kängurus.

Reggio Emilia inspiration på Bold Park School

Idag har vi träffat Peter Lippmann, som är erkänd skolarkitekt och miljöpsykolog, han jobbar ibland i Sverige och det är så vi känner till honom. Han visar oss sina barns skola, som är en Reggio Emilia inspirerad förskola och grundskola. Reggio-filosofin genomsyrar hela verksamheten och eftersom miljön ses som den tredje pedagogen kan jag inte sluta fotografera. Vi tog runt 450 bilder bara här, så det säger en del om hur otroligt inspirerande detta besök var.

Urban sprawl norr om Perth

Vi äter lunch vid kusten norr om Perth, Torbjörn äter soft-shell crab burgare och jag äter stemed clams. Helt galet gott.

Vi träffar en arkitekt som heter Eamon som ska visa oss en skola han ritat. Vi tittar på ritningen av skolan och pratar om hur han tänkt. Det är ännu bara en liten del av skolan som är byggd och den ligger i ett helt nyexploaterat villaområde. Så långt ut man kan komma. Staden utvecklas med låg bebyggelse som breder ut sig längs med kusten. I stort sett all vegetation elimineras innan bebyggelsen ens påbörjats. Det är ett ökenlandskap man bygger på. Eamon bekräftar det som vi ser som ett gigantiskt problem för naturen, med sandflykt och erosion, samt hur det vilda livet trängs längre och längre ut från staden. Han berättar att han ofta träffade emu och kängurus i området under byggnationen.

Skolan är byggd med så stor del naturliga material som möjligt och man har varit noga med att ta tillvara solljuset under vinterhalvåret, medan man försökt skapa skugga för sommarhalvåret. Han ville skapa enkla praktiska funktioner för att skapa utrymme för kreativitet, för både lärare och elever. Lokalerna används även som kyrka och samlingssal för de som bor i området.

Northshore Christian Grammar School – Design Eamon Broderick

Vi får följa med Eamon hem, till hans eget hus som är i en klass för sig, ett gammalt garage, som fiskarna använt till sin utrustning som han byggt om till bostadshus. Så coolt byggt. Men här tar vi inga bilder… det känns lite för privat.

Som du förstår har vi haft helt fantastiska dagar och det finns mycket inspiration, reflektioner och framför allt bilder som jag vill dela med mig av. Nu måste jag göra de sista förberedelserna inför konferensen, imorgon blir ytterligare en intressant dag med många besök.

Tyvärr är vårt wi-fi lite långsamt, så det är svårt att bildbomba… det kommer mer när jag är tillbaks i Sverige. Inte så mycket fokus på ätligt idag, men en reflektion är att många skolor vi besöker har odling och höns. Många jobbar också med att lära barnen om ätliga växter som urinvånarna använt sig av.

Läs även tidigare inlägg från Perth

På resa i Perth

Mellan skurar i Melville

Ansvar och frihet med apelsiner och telefoner