Mycket på gång i Ätlig skolgård

På måndag och tisdag (30 och 31 oktober) kommer Ätlig skolgård vara med på skolforum på Älvsjömässan tillsammans med Uteklassrum. Temat för året är Ge alla samma chans – för en likvärdig skola. Självklart är utemiljön och skolgården alldeles ypperliga för att skapa likvärdiga lärmiljöer. Det blir live-odling med barn i mässhallen och samtal på scen. Kom gärna och prata med oss!

En ny medarbetare

Vi skriver oss, för på skolforum kommer också Annie vara med. Hon är Ätlig skolgårds nya medarbetare! Som trädgårdsmästare och aktiveringspedagog kommer Annie bidra med massor av kunskap om människors hälsa och relation till jorden, genom trädgårdens hantverk och naturens läkande rum och skafferi. Hon har extra passion för bland annat perenna odlingssystem, friluftsliv och kreativt skapande. En fantastisk tillgång för arbetet för mer odling och mat i skolan! Läs mer om Annie här.

Trädgårdspedagogutbildning

Annars pågår planeringen för vårens utbildning till Skolträdgårdspedagog för fullt. Odling och mat möjliggör en stimulerande och autentisk undervisning, men för att det ska bli så behöver lärare och pedagoger i skolan kunskap och verktyg. Håll utkik för mer information!

I skolträdgården

Det är november och kylan börjar dra in över stora delar av landet. Fortfarande kan du göra mycket som vi tipsade om i artikeln Odla i skolan hela året – Oktober. Ännu mer inspiration får du i inlägget om Axonaskolan, där de bland annat har hydroponiska odlingar. Ett smart odlingssystem som fungerar hela året.

Annars är veckans tips att förbereda såytor för vintersådder. Vinterodling är det nya svarta; att förlänga odlingssäsongen genom att bland annat så nästan hela året. För att kunna så när det är riktigt kallt behövs dock färdig odlingsyta; det är svårt att gräva eller rensa i fryst jord. Kanske kan ni redan nu föbereda pallkragar eller andra odlingsbäddar som står redo att experimenteras med under vintern? Vi kommer att skriva mer om det i nästa artikel i serien om att Odla i skolan året om.

22 oktober, 201722 oktober, 2017

10 inspirerande sätt att använda löv

När världen runt omkring täcks av löv som singlar ner, bjuds vi på massor av möjligheter att leka, lära, upptäcka och njuta. Här har vi samlat några tips på vad du kan använda löven till.

Har du fler?

1. Löv är ett fantastiskt löst material som går att använda till hur mycket som helst. Bara fantasin sätter gränser. Förskolan I ur och skur Kulingen i Karlstad använde lönnlöv som kommandon i en bana ute på gräsmattan. I varje ruta med ett löv skulle barnen ta ett steg framåt, i varje ruta utan löv skulle de hoppa på stället. Ett första steg i arbetet mot digitalisering och programmering inom förskolan, på ett sätt som passar deras I ur och skur-profil. Smart och kreativt!

2. Fyll ut odlingslådor och tråg med löv. Se löven som en resurs! Forsla inte bort dem utan använd dem i skolträdgården. Om ni odlar i pallkragar, lådor eller stora tråg kan ni gräva bort det översta lagret med jord, fylla på med massor av löv och sedan lägga tillbaka jorden. Ett sätt att tänka kretslopp istället för att forsla bort trädgårdsavfall och köpa jord…

3. Lek med färg och form. Det är givet att använda lövens rikedom av otaliga färgnyanser och spännande former. Räkna färger i ett löv, använd dem som stämplar, måla av, gör mandalas eller andra figurer med dem. De kreativa sätten är för många för att räkna upp!

4. Hitta livet i löven. Göteborgs naturhistoriska museum har i 30 år haft ett program som de kallar Liv i löv som går ut på att upptäcka det myllrande livet i löven på ett roligt, intressant och lärorikt sätt. Här kan du ta del av deras studiematerial för lärare och förskolelärare som vill ge barngrupper en spännande upplevelse av precis det.

5. Kompostera! Missa inte att använda löven i er kompost. De är ofta ett välkommet tillskott i trädgårdskomposter eftersom de är ett kolrikt material, medan många trädgårdskomposter tenderar att främst fyllas av grönt, kväverikt material. Många småkryp gillar löven extra mycket och löven blir en fin, odlingsvänlig mull när de förmultnat.

6. Pyssla. Det är svårt att inte upprepa sig, för även till pyssel går det att använda löv på nästan oändligt många sätt. Bygga lövkronor, vika lövrosor, göra ljuslyktor… Googla ”löv pyssel” och titta på bilderna för mängder av inspiration!

7. Lär om träd. Passa på att ta tillvara lövens påtagliga närvaro och prata om träd. På Skogen i skolan finns ett stort gäng faktablad om svenska träd att ladda ner gratis och använda i undervisningen.

8. Gör en lasagneodling. En lasagneodling är egentligen bara en kompostlimpa att odla i, fast uppbyggd av två sorts material som du lägger lager på lager. Växla lager av brunt, kolrikt material (till exempel löv) med grönt, kväverikt material som gräsklipp och andra växtrester. Till våren toppar du med jord eller gör gropar som du fyller på med jord och odlar där i. Du kan bygga upp en lasagneodling på vilket underlag som helst, men tänk på att materialet sjunker ihop jättemycket, så om det inte är jord under behöver du bygga väldigt högt för att det ska bli tillräckligt för grönsaker att växa i.

9. Sortera och klassificera. Använd löven för att sortera, konstruera sorteringsnycklar och klassificera växter enligt Linnés metod. Här finns ett jättebra idéhäfte från Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik att utgå ifrån: Linnélektioner – Idéhäfte 5 – I Linnés spår.

10. Täckodla. Självklart ska ni använda löv för att täcka bar jord i era odlingar. Det skyddar mot uttorkning och ger jorden mer mull och näring. Dessutom kan det användas som skydd för köldkänsliga växter och packa in grönsaksplantor som ni vill försöka övervintra.

15 oktober, 2017

Meningen med delaktighet i skolans utemiljö

Delaktighet spelar roll! I år publicerades en studie om vikten av barns delaktighet när skolgårdar utvecklas. Den är skriven av Märit Jansson, Fredrika Mårtensson och Allan Gunnarsson på SLU. Under fyra år följde de processen att göra två skolgårdar i Malmö grönare och hur det skedde i samspel med barnen:

Gården grund för hälsa

För att barn ska få hälsosamma dagliga vanor, spelar skolgården stor roll. Tillgången till grönområden, som skogsdungar eller andra naturliknande lekplatser, kan vara positivt för stressreduktion, social interaktion och engagemang i miljöfrågor. Men hur påverkar barnens delaktighet framtagandet och bevarandet av sådana miljöer? Och hur påverkar det barnen?

Från grå till grön skola

I studien deltog barnen i arbetet med de gröna områdena på olika sätt. På den första skolan skulle grönområden skapas. Barnen fick ha klassrepresentanter med på planeringsmöten, diskutera och rita idéer om hur skolgården skulle se ut. De deltog i plantering av träd och buskar och en del odlade i pallkragar. I början var vissa delar av området avgränsade för att plantorna skulle hinna etablera sig innan det öppnades upp för lek. Studien visar att omsorgen för växterna och regeln om att vara försiktig med dem, var helt accepterad av barnen när avgränsningarna togs bort. Under de följande åren följde studien hur barnen använde området, vissa mer och andra mindre. Vid tillfällen uttryckte lärarna att barnen använde grönområdet väl, men att det var svårt att göra barnen delaktiga i dess utveckling på grund av schemalagda aktiviteter.

Utvecklas tillsammans

På den andra skolan skulle grönområden utvecklas. Barnen fick vara med i planeringen genom att rita idéer och vara med på workshops. Två barn var med på ett av planeringsmötena. All plantering och sådd utfördes av elever, med hjälp av professionella. Under uppväxten visade barnen stor omsorg om de ömtåliga plantorna. Lärarna beskriver att eleverna hade en positiv attityd till de nya planteringarna. Grupper av elever fick ansvar för vissa delar av underhållet. Båda skolornas yngre elever använde grönområdena mer än de äldre eleverna.

Vad ger delaktighet?

Studien pekar på att barnens deltagande i planeringsstadiet var extra viktigt för skolgårdens funktionalitet. När barnen fick vara delaktiga i framtagandet av miljön såg de mer mening med den. Den långsiktiga delaktigheten, att ta hand om och bevara de gröna områdena, påverkade barnens erfarenheter och perspektiv på gröna områden och projekt på ett positivt sätt över tid. Det var extra viktigt för de äldre eleverna att få bli involverade tidigt i processen. Studien pekar också på hur viktigt det är att barnen får fortsätta att vara delaktiga i skötseln och bevarandet av grönområdena. Barn som fortsätter att bli inbjudna till det fortsätter att utveckla en positiv relation till utemiljön.

Bilderna i inlägget kommer från vårt besök på Videdalsskolan i maj i år när vi besökte inspirerande skolträdgårdar i Malmö och Köpenhamn. Videdalsskolan var en av skolorna i studien.

13 oktober, 201713 oktober, 2017

Svampodling, äppelmustning och hydroponiska odlingar

I helgen besökte jag Axonaskolans familjedag i Tollarp. Barnen visade stolt upp sina odlingar, guidade runt på skolan och delade med sig öppenhjärtligt om sina erfarenheter och tankar kring hur det är att odla i skolan och varför alla skolor borde ha odlingar åt barnen.

Verksamhet i utveckling

För drygt 10 år sedan var detta min arbetsplats och jag jobbade som klassföreståndare i klass F-3 och undervisade i hemkunskap och bild på högstadiet och i en period jobbade jag enbart i fritidsverksamheten. Det var en spännande och utmanande tid, som gav mig massvis med erfarenheter. Då hade jag mest intresse av att utveckla utomhuspedagogiken som var viktig inriktning på skolan, men jag upplevde att det fanns en massa svårigheter att som lärare faktiskt lyckas med det på ett riktigt bra sätt. Det var svårt att koordinera arbetet på ett bra sätt och traditionen om vad skolan ska vara håller ett hårt grepp om verksamheten genom förväntningar från kollegor och föräldrar.

Skolan har utvecklats mycket sedan jag gjorde min sista arbetsdag här. Andreas Andersson är starkt engagerad för att utveckla odlingen i skolan. Han har fått tjänst som förstelärare och har på så vis möjlighet att utveckla förutsättningarna och inspirera övriga lärare på skolan till att använda odlingen i verksamheten på olika sätt. Han sprider sina erfarenheter i sociala medier och har en viktig roll i att visa hur viktig detta arbetssätt är för att skapa mening för eleverna. http://odlaiskola.blogspot.se/

Äppelmustning

Det första vi ser när vi kommer är äppelmustningen. Barnen skär äpplen, hackar dem i en kvarn och lägger dem i handpressen, för att krama musten ur dem. Det är ett verkligt engagemang. Alla barnen hjälps åt så att hela processen flyter ända fram till belöningen med must i tillbringaren som hälls upp i små muggar så alla ska få smaka. Våra tre barn provar också på och får hjälpa till att köra resterna till komposten, två pojkar i sexan visar vägen och berättar om deras upplevelse om att gå på skolan och om gemenskapen som finns här.

Alla skolor borde odla

Det lyser i ögonen på barnen. Jag pratar en lite längre stund med David som går i nian på skolan. Han delar med engagemang med sig om hur man kan odla svamp i en påse med halm. Halmen ska värmas upp till 55 grader, för att alla mögelsporer först ska dö, lite kalk tillsätts i vattnet. Sen varvas halm och svampmycel i en påse som man kan göra några hål i när man kommer hem och så hänger man påsen i ett svalt och mörkt rum och om ungefär tre veckor kan man börja skörda. Vi har hängt in vår påse i ett städskåp i vårt kallaste rum. Det ska bli så spännande att se vad som växer till sig.

Jag frågar David vad han tycker om att odla i skolan. Han säger att det är underbart. Han säger insiktsfullt; ”Alla har vi olika intressen och detta är mitt intresse, jag är verkligen jätteintresserad av att odla. Jag odlar så mycket jag kan både här i skolan och hemma. Men det är ju också viktigt för alla att veta var maten kommer ifrån. När vi odlar i pallkragarna och bär in det till köket och det sen serveras i matsalen. Då blir det så tydligt. Tänk, det är så många barn som inte vet något om detta. De tror att man bara kan gå till affären och köpa vadsomhelst. Men här förstår vi på riktigt” Han avslutar; ”Jag tycker att alla skolor skulle ge barnen möjlighet att odla. Det är så viktigt.”

Hydroponiska odlingar och microleafs

Tre barn visar de hydroponiska odlingarna. De berättar hur de odlar i näringslösning, visar hur det fungerar. De har beskrivit med fina texter hur man ska göra. Det växer basilika och chili och de berättar hur de måste ha lampor över under vinterhalvåret för att kunna växa. De har dessa odlingar i källarens NO-sal. I klassrummen har de microleafs och alla välkomnas att smaka på de små skotten av rädisa, solros med mera.

Stark chili

Vi träffar Johannes Wätterbäck, Farbror Grön i aulan i pausen mellan föreläsningarna. Han bjuder på chips och chilisåser. Världens tre starkaste chili har han gjort sås på. Till och med våra små barn (6 och 8 år) provar nyfiket på såserna. Stolt berättar de efteråt att de smakat världens starkaste chili. Det är spännande även för de mest kräsna barn. Johannes och hans fru Therese delar friskt med sig av sina erfarenheter av odling på sidan www.farbrorgron.se Följ Farbror Grön på sociala medier eller läs hans bok Alla Fingrar Gröna som ger väldigt bra knep för att lyckas med odlingarna.

Andreas Andersson – Odla i skola och Johannes Wätterbäck – Farbror Grön

8 oktober, 2017

Dags för jordkunskap!

Ska ni jobba med er skolodling under hösten? Kanske gräva och gödsla det som vill ha näring nu? Självklart ska ni då passa på att prata om och arbeta vidare med en av de viktigaste sakerna vi har – jorden.

Lär känna jorden

Jorden består av mineralpartiklar, levande organismer, porer och, det vill vi i alla fall, mullämnen. Storleken på mineralämnena avgör vilken typ av jord du har, till exempel lerjord eller sandjord eller någon variant där emellan. Hösten är ett ypperligt tillfälle att experimentera med jorden. Undersöka den. Ta reda på vad den behöver. Bli vän med den.

I sin klassiska bok Handbok för Köksträdgården beskriver Lena Israelsson hur du kan rulla jorden och jämföra dess bristningsgräns, alltså hur lång ”korv” du kan rulla innan den går sönder, med en tabell för att ta reda på vilken jordart du har. Du kan också undersöka partiklarnas och alvens (ytskiktet under matjorden) storlek och färg för att lista ut det.

Har ni kompisar i jorden? Vilka? Vad gör de där? Vad kan ni göra för att de ska trivas? Finns det fiender? Och det som känns som era fiender (av någon anledning dyker sniglar upp i tankarna här), varför finns de där egentligen? Är det fler kompisar på olika ställen i odlingen? Varför då?

Gör det ännu mer avancerat ochgör ett jordprov som ni sedan kan arbeta vidare med. Det finns flera ställen på nätet där det enkelt går att beställa jordprov.

Vad vill jorden ha?

När vi odlar vill vi framför allt ha två saker av jorden: rätt mängd näring och en porös struktur. Det ena av de två sakerna har de flesta kläm på – vi har lärt oss att gödsla och tillsätta näring. Men strukturen är lika viktig! Rötterna behöver både syre och lagom mycket vatten där nere. Inte kompakt jord som skapar för stora vattensamlingar eller helt genomsläpplig jord som låter för lite vatten vara kvar.

När du lärt känna din jord är nästa steg att jobba med den på ett sätt som den gillar. Lerjord har ofta mycket näring, men vi vill ge den lättare struktur för att det ska passa våra grönsaker. Sandig jord kan behöva mer näring. Ta reda på vad just din jord behöver för att ge en god skörd och hur ni ska ge den det på ett hållbart sätt.

Det gäller att komma ihåg att jorden måste få må bra och att vi inte får utarma den för att den ska ge oss det vi vill ha. Vi kan till exempel ta hand om den genom att odla olika saker på olika platser på varje år och låta bli att använda konstgödsel och bekämpningsmedel. Det behöver få finnas liv i jorden!

Magisk mykorrhiza

Mykorrhiza är ett komplext system av svampar, svamptrådar och växtrötter i jorden. Vi har bara precis börjat förstå hur viktigt det är och hur det fungerar. Det vi vet är att det bildar avancerade system med delar som hjälper och kommunicerar med varandra. Svamptrådarna tränger till exempel in i rötter och hjälper dem att ta upp näringsämnen och vatten, samtidigt som svampen får organiska föreningar tillbaka. Svamptrådarnas nätverk kallas mycel. I skogen är det en avgörande del i ekosystemet.

Hela 80-90 procent av alla växter lever i symbios med mykorrhizan. Den gör det enklare och gynnsammare att växa i jorden. Luft, vatten och näring rör sig lättare i myllan. Var därför varsam om din jord! Stör den så lite som möjligt och var sparsam med grävning och gödsling. Hitta bra metoder som inte stör naturens system.

Säkra tips

Det finns en del saker som alla jordar mår bra av. Organiskt material! Du kan tillsätta det i jorden som kompost eller lägga det direkt ovanpå som en täckodling. Täckodling är extra bra eftersom du inte behöver störa jorden där under, utan täcket hjälper till med både näring och en bättre struktur – tack vare maskar och andra kryp som bearbetar materialet. Du kan bygga stora odlingslimpor eller bottna en pallkrage med organiskt material. Passa på att följa nedbrytningen och jämföra vad som bryts ner snabbast. Organiskt material är så smart att det ger både lagom näring, bra struktur och håller lagom vatten – i alla jordar. På sikt ger det mer mulljord, det som kallas humus. Det gör jorden svart, lite smulig och mustig.

Läs mer:

Naturskolan Svampars mykhorriza lagrar koldioxid och hjälper skogen med näring

1 oktober, 20171 oktober, 2017

Odla i skolan hela året – oktober

Samla och låt vara i oktober

Vi har gått in i det som på många håll är den första riktiga höstmånaden. Ändå går en del av tipsen från september fortfarande fint att göra även nu, beroende på var i landet ni bor. Sätt vitlök om ni inte gjort det än, plantera en vinbärsbuske till och fortsätt samla fröer ifall inte det börjar närma sig vinter i ert område! Månadens nya är att äta upp – och låta stå kvar!

Sista chansen att plocka av björnbären är nu!

Dags att äta upp

Kylan börjar komma på allvar i större delen av landet. Även om det kommer fina höstdagar så börjar dygnstemperaturen bli låg. Har ni inte gjort det än så börjar det bli dags att äta upp eller åtminstone samla in sådant som inte tål kylan så bra även längre söder ut. Sommarsquash, sallad, sommarkål, tomater, gurkor, späd lök, en del bladgrönt, bär, potatis och massa annat kan ni få frossa i nu om ni har turen att ha det i landet.

…och låt stå kvar!

Med det inte sagt att ni behöver skörda allt nu. Många av våra traditionella nordiska grönsaker tål kylan alldeles ypperligt. En del fortsätter att växa så smått och annat lagras bra i jorden. Det gäller att ha lite koll på vilka som gillar vad. Rotsaker som morötter, havrerot, palsternacka, persiljerot och svartrot går bra att låta stå kvar hela vintern. Täck gärna med ett tjockt lager halm, hö, löv eller något annat växtmaterial för att tjälen inte ska frysa fast dem bara. Många kålsorter, purjolökar, persilja och en del sallater kan också klara sig långt in på nästa år. Om inte hararna eller rådjuren tar dem först!

Städa lagom

Att städa lagom är ett mantra som är bra att ha med sig när allt odlat långsamt börjar gå över till hängiga, bruna varianter av sin frodiga sommargrönska. Det kanske frestar att gå ut och ryck upp allt du ser, men ha is i magen! Det är faktiskt bara vi som fått för oss att det skulle vara bra. Naturen håller inte med. Låt istället växterna få sköta åtminstone en liten del av sitt eget kretslopp. Gamla växtdelar skyddar jorden under vintern och ger den näring till nästa år. Avklippta stjälkar kan vara en ingång för fukt som blir röta och uppryckta rötter gör ingen jord glad. Om det inte är ogräs såklart, ogräsrensning passa tyvärr lika bra på hösten som på våren och sommaren.

Månadens tips: Kratta löv

Lövhögar är väl bland det roligaste som finns att samla ihop och hoppa runt i? Det kan bli en riktigt rolig aktivitet för alla som vill vara med att kratta ihop så mycket löv ni kan till stora högar som ni samlar nära odlingen. Efter att barnen härjat runt i dem och med dem har ni ett toppenfint material att täcka jorden med eller göra en kompost av. Lövkompost blir väldigt mullrik och innehåller inte så mycket kväve som till exempel gräsklipp, stallgödsel eller hushållskompost. Det gör det till ett otroligt värdefullt tillskott för de flesta jordblandningar.