Visioner och stiltje

” I don’t think the planet will die. I think the earth is too powerful. She lived through hotter times. She lived through colder times. She lived with dinosaurs, she lived without dinosaurs. She lived with human beings she lived without human beings. We are dispensable. She’ll find a way. We need to protect our home!” – Vandana Shiva

Förra året startade jag detta forum med höga ambitioner. Min vision var att samla människor i Sverige som hade ett stort engagemang för att förändra skolan i en riktning där barn skulle få mer kontakt med det mest grundläggande för mänsklig överlevnad på jorden – maten. Jag ville få igång ett engagemang och innan valet arrangera ett symposium eller konferens kring frågan. Jag ville hålla utbildningar. Jag satsade mycket på att starta igång denna sida, och lät Elin skriva veckovis, för att väcka ett intresse. Tyvärr mådde inte jag så bra. Jag gick igenom en svår tid privat och hade inte orken att lyfta detta forum i linje med mina ambitioner. Jag tappade fart och mina ekonomiska resurser minskade från dag till dag.

I vinter har jag varit sjukskriven och allt företagande har varit pausat. Det har varit en viktig återhämtningstid för mig. Efter min sjukskrivning tog jag ett vikariat på en skola och arbetar nu timmar med en fantastisk elev. Han är mycket känslig och har en outsinlig lust och nyfikenhet att lära, men kan inte anpassa sig efter de sociala koderna och det fyrkantiga skolschemat. Det är så otroligt lärorikt för mig. Varje dag är ett äventyr. Och jag ser också så tydligt den instruktiva skolans svårighet att inkludera alla. För tillfället är hans största intresse att odla och förstå naturens olika fenomen, så detta ger mig dagliga kopplingar till det jag verkligen tror på.

Men det innebär också att jag inte har varken resurser eller tid att driva detta forum vidare själv just nu. Våren är på väg med allt vad det innebär och jag känner, har länge känt att jag vill se till att det blir plats för riktiga möten. Tid för att odla på riktigt. Laga mat med mina barn. Vara ute. Det digitala gör mig trött. För mycket tid går åt till tankar som inte verkar göra någon skillnad på riktigt. Det är möjligt att jag ändrar mig och kommer tillbaka. Att dela det man är med om har betydelse för tänkandet och jag skriver gärna. Men inte just nu.

Därför tänker jag fråga om det finns någon där ute som skulle kunna tänka sig att dela med sig av sina erfarenheter här på Ätlig skolgård. Kanske du vill skriva för att ge tips. Kanske du vill berätta vilka typer av aktiviteter du kan erbjuda för skolor. Kanske skriva en debattartikel eller kanske du hellre vill posta en film? Känn dig fri att vara kreativ, så länge det handlar om mat, odling, barn och skola.

Jag tänker att här får du möjlighet att bolla frågor med andra med samma intresse och engagemang och det kan också bli en kanal för att nå ut till intresserade kollegor, påverka politiker, förändra. Du kan också länka till din egen blogg, om du önskar. Om intresse finns, så är det bara att höra av dig till mig. Skulle det inte finnas intresse så vet ni i alla fall nu vad det beror på att det är stiltje här på Ätlig skolgård. Utvecklingen av skolgårdarna stannar inte upp för det. Mitt engagemang för denna fråga kommer inte ta slut.

Med mitt inledande citat av Vandana Shiva, ville jag skapa lite perspektiv. Låta oss fundera på vad som verkligen spelar roll. Vad som verkligen är viktigt. Här kommer ytterligare ett citat från den inspelning som jag tidigare delat på facebook-sidan. Hon sätter verkligen ord på det jag velat förmedla med detta forum.

“Every young person should recognise that working with their hands, and their heart and their mind and their interconnected is the highest evolution of our species. Working with our hands is not a degradation, it is our real humanity. Start a garden. Create a playground in the way you grow food. Save seeds. Cook. It was treated as backward activity that your mother cooked and was treated as not work. But she is the reason you are sustained. Start cooking classes. Get grandmothers to teach you how to cook. Create communities. We are not atomised producers and consumers. We are part of the earth family. We are part of the human family. We are part of a food community. Food connects us. Everything is food. And finally; never be afraid of deceitful dishonest, brutal power. That is true freedom.”