Lersöparkens skolehave del 3 – Barnen i parken

I över 100 år har det funnits skolträdgårdar i Köpenhamn. De drivs av en förening med stöd från Köpenhamns kommun. Efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats runt om i staden. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är verksamhetens fina motto.

Det här är del tre i serien om vårt besök på Lersöparkens skolehave. Läs gärna del 1 om förträdgården och del 2 om odlingsinspiration!

I den tredje och sista delen av vår lilla artikelserie kommer vi att fokusera på det viktigaste av allt; hur barnen använder parken. Ledorden är självständighet och delaktighet. Häng med!

Vilka platser används och hur används de?

Det är spännande att se hur barnen rör sig i parken. En skolklass stannar uppe vid den första öppna ytan, sitter vid ett bord. Nära dem finns höns, odling av örter, blommande grönkål, en eldstad och odlingsfält. En annan grupp barn springer mot den allra innersta delen av parken, där det finns mängder av löst material. Camilla berättar att det pågår ständiga projekt i den delen av trädgården. En del fortsätter bygga på samma kojor vecka efter vecka och en del omskapas och flyttas ständigt. När vi går in bland träden ser vi många med strålande ögon släpa runt på hö och grenar, det ena lasset större än det andra.

Det är ovanligt att se kojlek i 12-årsåldern, trots att det är ungefär då det borde börja. För Emma är det självklart att det har med tillgång på material att göra. Finns det löst material så används det. Alla leder dessutom till lek utan indelning efter kön.

Naturliga rum och gångar

Hela parken är en upptäcktsresa. Ständigt öppnas nya rum, utrymmen, funktioner och utsikter. Bakom en liten lund av fruktträd, där gräset precis har slagits, kommer vi till en sektion med höns och kaniner, fler eldstader och en mängd mindre rum skapade av växter. Det finns många platser att röra sig till och från.

Zoner för olika behov

Alla zoner finns i parken. Trygga samlingszoner, där det ofta finns vuxna tillgängliga. Stora, öppna områden runt de trygga zonerna som används till lek. Massvis av buskage och träd som bildar rum där barnen kan vara ifred, leka ostört och röra sig inom och utom synhåll som det passar dem. Vi ser något enstaka barn upptäcka saker längst ut i de folktomma delarna av parken. Det verkar som att barnen själva får bestämma var de vill vara och vad de vill göra i stor utsträckning.

Det blir mat!

I parken pågår en del matlagning. Barnen är med och skördar och lagar det som ska ätas.När grönsakerna skördas på hösten, får barnen ta hem det till sina familjer. Idag tillagas brännässlor.

På vår tur genom parken ser vi barn som hanterar yxor, stora knivar och eld helt på egen hand. Aldrig är det någon vuxen som står lutad över dem. De vuxna finns med, men en bit ifrån. Barnen får genomföra sina uppgifter själva, vilket de också gör koncentrerat och fokuserat. Ibland tillsammans med andra barn, ibland ensamma. Vi lägger märket till att det är väldigt lugnt kring de situationerna. Den vilda leken sker på andra ställen.

Camilla Friedrichsen berättar att de i väldigt stor utsträckning gör det barnen vill göra. Vill de odla solrosor så gör de det, vill de odla något annat så gör de det. Barnen är delaktiga i det mesta som görs på området. Till och med slakt av både hönor och kaniner görs med barnen, något som blir lite svårt för oss att smälta. Vi förstår att barnen får mycket övning i att ta egna beslut och avgöra vad de själva vill vara delaktiga i.

Det finns inte många regler i parken, men en väldig viktig sak är att barnen direkt får lära sig att ta hand om allt levande. Det kommer barn som inte har någon vana alls vid odlande och det basala måste också läras ut. Camilla berättar att ju grönare det är, desto lugnare blir barnen.

Det här var den sista delen i det som blev en hel miniserie om Lersöparkens skolehave. Vi har fått många fina reaktioner på de två första delarna. Till exempel berättade vår läsare Helle om hur stolt hon var när hon fick skörda potatis, pumpa och blommor i skolehaverna på 50-talet. En annan läsare frågade vad som hindrar oss från att skapa sådana här miljöer för våra barn i skolan här i Sverige.

Svaret?

Ingenting alls.

8 juni, 20177 juli, 2017

Lersöparkens skolehave del 2 – Odlingsinspiration

Det här är del två i serien om vårt besök på Lersöparkens skolehave. Här hittar ni del ett och del tre.

Under äppelträdens blom

Camilla Friedrichsen börjar guida oss igenom den stora parken. Från förträdgården kommer vi ner till en samlingsplats under flera stora, blommande fruktträd. (Jag antog att det var körsbärsträd, men det visar sig vara äppelträd! 80 år gamla och de pampigaste jag sett.)

Här finns bord och sittplatser under tak och i det fria, förråd och olika redskap. Vi går raskt igenom eftersom en skolklass precis är på väg hit för att starta upp sin dag i parken.

Efter det känns det som att vi kommer in i ett sagolandskap. Parken tar aldrig tar slut. Nya äventyr väntar bakom varje buskage.

Det första som breder ut sig är en traditionell frilandsodling. Praktiskt för att kunna vara många som odlar och för att kunna märka ut och följa precis vad som är odlat var. Camilla berättar att det sista de gör med barnen på hösten är att så råg. Det är det enda som vuxit upp helt på den här odlingen just nu och fungerar som gröngödsling för att hålla jorden frisk och välmående.

Ju längre in vi går desto fler exempel ser vi på olika typer av odlingar.

Här dras det upp småplantor i ett växthus nära samlingsplatsen. Utanför markeras ingången av en pallkrage där det odlas örter och blommor. Smart om det finns dåligt med odlingsyta!

Vi får se surjordsplanteringar, etablering av nya buskar, örtodlingar och spaljerade fruktträd.

Använd det materialet som finns

Ett par saker är genomgående i hela den stora parken. Det materialet som finns på platsen används flitigt. Det kanske låter självklart och inte så märkvärdigt, men om det görs systematiskt har det många fördelar. Du slipper lägga tid på att forsla material till och från parken. Du får naturliga material som insekter trivs i och som kan brytas ner på plats. Det blir billigare än att köpa material. Du bidrar inte till onödig konsumtion med miljöpåverkan i form av förpackningar och transport. Men bäst av allt att det är en möjlighet att vara kreativ och utforskande för barn och vuxna. Upptäcka vilka material som finns, tänka igenom vad det kan användas till och sedan prova rent praktiskt. Hur många läroplansmål ryms i den processen?

Insektsbon och amplar i ett, gjorda av bland annat mossa.

Lockande kryphål till hönsen på baksidan.

Istället för att bygga upp sittplatser runt eldstaden, har den grävts ur. Jorden har säkert varit användbar i anläggning av odlingsbäddar och enkla sittplatser har skapats av stenar. Bakom ser ni ett av de många risstaket som finns precis överallt i parken. Bra för uppdelning av rum och områden, fint för insekter och praktiskt att kunna använda riset på samma plats som man tagit bort det.

Låt ogräset få vara kvar

Ogräset i parken verkar bara rensas bort där det faktiskt behövs rensas bort. I gångar, runt träd, på öppna ytor och till viss del i samodlingar får det vara kvar. Istället för att ta bort någonting för att våra ögon är vana vid att det ska vara prydligt, kan ogräset bli en del av allt det användbara i parken. Inkluderat istället för exkluderat. Och i många fall både gott, nyttigt och vackert.

Brännässlor var dagens lunch när vi besökte parken.

Skapa och ta tillvara naturens samspel

I en sådan här stor park skulle det kräva enorma resurser att försöka upprätthålla odling utan att skapa naturliga kretslopp. Kortklippt gräsmatta, stora monokulturer och bar jord till exempel skulle innebära otaliga timmars jobb bara för att bibehålla det som det är. Istället ser vi hur de odlar och planterar växter som trivs tillsammans och som klarar sig fint utan alltför mycket inblandning från människor. Där växter får fylla alla utrymmen och rum på samma sätt som vi ser i naturen. Ju mer som sköter och klarar sig själv, desto mer tid till annat än rent underhåll.

Här ser vi hur en mängd växter frodas tillsammans. Träd och buskar i bakkant, sedan krusbär, vinbär, perenna blommor, lökväxter, gräsmatta och maskrosor bland annat.

I den tredje och sista delen från Lersöparken kommer vi titta närmare på vad barnen gör i parken. Delaktighet och självständighet är viktiga inslag. Missa inte det!

2 juni, 20177 juli, 2017

Lersöparkens skolehave del 1 – Förträdgården

Runt om i Köpenhamn finns sex skolträdgårdar som drivs av föreningen Kobenhavns Skolehaver med stöd från Köpenhamns kommun. Skolträdgårdarna har funnits i över 100 år och efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är deras motto.

Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Parken är hela tre hektar stor så vi kommer att dela upp vårt besök i flera delar. Häng med!

Del 1. Förträdgården

När vi kommer fram till Lersöparkens skolehave ser vi inget annat än ett litet, gult hus på ett hörn. Det är svårt att tro att det ligger en park här.

Bakom huset breder det ut sig en lummig och grön trädgård.

Här, i vad som mest känns som en förträdgård till de stora ytorna och odlingarna ännu längre in, känner vi igen en del odlingsprinciper från permakulturen och skogsträdgårdar. Mycket samodlas; höga träd, buskar, klätterväxter och perenna ätbara växter. Det gör att det inte kräver lika mycket skötsel eller kontroll från de som arbetar här. Inte heller ska det krävas så mycket redskap eller resurser utifrån systemet. En skogsträdgård tar hand om sig själv.

Skogsträdgårdar försöker efterlikna naturliga förhållanden. Till exempel finns det ingen bar jord i naturen. Om man försöker upprätthålla det i sin odling så har man ett oändligt arbete framför sig. I den här trädgården används mycket marktäckare, som håller jorden täckt och välmående. Ovanför här syns myskmadra, en perenn krydd- och medicinalväxt som snabbt breder ut sig i skuggområden.

Hör ovanför syns en annan perenn, kärleksört. Den blommar vackert på hösten och är väldigt tålig, men framför allt är den ätbar. De köttiga bladen är bland de första gröna skotten du kan äta av på våren.

Mångfald bland djur och insekter är en viktig del av en skogsträdgård. Det håller den frisk och frodig. Här är ett insektshotell för många invånare, gjort med vad som fanns till hands.

I en samodling, där man planterar perenner på ett strategiskt sätt, konkurreras de inte ut av ogräs utan tar sin plats. ”Ogräset” blir bara ytterligare ett tacksamt inslag i den biologiska mångfalden. Ofta är de dessutom ätbara, om än kanske lite ovana för våra smaklökar.

Genom att odla efter skogsträdgårdsprinciper med perenna örter, grönsaker, bär, buskar, klätterväxter och fruktträd skapar man en hållbar odling som lättare står emot sjukdomar eller andra hot och bara kräver mindre arbetsinsatser. Mer tid för upplevelser, lek och lärande alltså. Och så är det helt otroligt vackert.

I nästa del ska vi gå vidare och höra vår guide Camilla Friedrichsen berätta om de stora odlingarna. I den tredje delen tar vi en närmare titt på hur barnen använder parken. Missa inte det!

30 maj, 201730 maj, 2017

Så klarar er odling en torr sommar

Årets sommar kan bli den torraste på 100 år och på många håll råder bevattningsförbud. För en hållbar odling kan de flesta av oss gott tänka på hur vi kan minimera vattningen så mycket som möjligt. Det spar inte bara på vatten utan också på tid. Att tillsammans agera för att spara på vatten öppnar både för viktiga samtal och praktiskt lärande.

Här kommer några enkla knep för att slippa vattna så mycket. De fungerar ypperligt även för er som behöver lämna odlingen utan omvårdnad några veckor i sommar:

Satsa på perenna växter, träd och buskar. När de väl etablerat sig får de stora rotsystem och klarar torrperioder mycket bättre än grönsaker som bara odlas för en säsong.
Odla mer av sådant som tål torka, till exempel många örter, ätbara blommor, jordärtskockor, lök och rödbetor. Låt bli törstiga plantor som tomat och gurka.
Täckodla. Genom att täcka jordytan i din odling med gräsklipp, löv, hö, halm eller något annat organiskt material behålls mer av fukten i jorden istället för att avdunsta. En torr sommar gör det extremt stor skillnad! Som bonus är det toppen för jorden.
Förbättra jorden. Tillsätt kompost, biokol och organiskt material som binder fukten i jorden. På så sätt tar det längre tid för den att torka ut.
Undvik krukor och pallkragar. Det blir mycket torrare i dem än i odling på friland.
Odla i lä och i naturligt fuktiga miljöer.
Rensa ogräs. De tar också sin beskärda del av vattnet.

Om ni ändå behöver vattna, tänk på att:

Samla in regnvatten. Led till exempel vatten från hustak till uppsamlingstunnor och använd till odlingarna.
Vattna hellre sällan och i större mängder. Om ni vattnar lite och ofta kommer vattnet inte så djupt ner i jorden. Växternas rötter kommer då att växa mer ytligt, där det är torrare och behövs vattnas oftare. Får de mycket vatten på en gång kommer vattnet djupare ner och rötterna söker sig längre ner där de sedan klarar sig bättre vid torka.
Punktbevattna. Vattna precis vid jorden på de växter som behöver det. Sätt inte på en vattenspridare som slösar med vattnet över stora ytor där det inte behövs överallt.
Vattna tidigt på morgonen. Ju svalare temperatur, desto mindre avdunstning.
Samla upp gråvatten, till exempel när ni sköljer av saker i köket och använd till vattningen.

Mycket kompost och stallgödsel hjälper till att hålla kvar fukt.

28 maj, 20177 juli, 2017

Jagtvejens asyl – ätbart på liten yta

Går det att skapa en ätlig skolgård eller förskolegård på en liten yta som redan är utnyttjad till det yttersta? På Jagtevejens asyl i Köpenhamn är det ätbara integrerat i utemiljön. Trots väldigt liten areal månar de också om att stimulera alla sinnen.

Barnen på den lilla vuggestuen är 0-3 år gamla. Deras uteplats är en liten, liten innergård mitt bland höga hus och trånga kvarter. Med hjälp av spaljerade träd, ätbara buskar, smarta lösningar och en omsorg de små, fysiska förutsättningarna skapas en gård ändå som kan följa barnens intressen och spontanitet.

Att ta tillvara på alla ytor. I den här lilla passagen på väg in trängs örter, rosor och vårblommor bakom ett enkelt pilstaket.

Det här är all yta de har att jobba med.

Tidigare var innergården en torftig lekplats med asfalt, gummi och färdiga lekredskap. Den designades om och sköts nu av en trädgårdsmästare med barnperspektiv. Inne på gården skapas rum, stigar, mötesplatser och äventyr. Ätbara träd, buskar och örter blir golv, väggar och tak. Ju mer vi går ner på barnens nivå, ju större och fler upplever vi platserna att vara.

Äppelträd och fikonträd, halvt spaljerade mot väggarna. Under dem vinbärsbuskar.

Till vänster utnyttjas utrymmet längs väggarna genom en hög, smal odlingslåda och högt växtstöd.

Överallt finns jordgubbsplantor omsorgsfullt sparade.

Träd och klätterväxter skapar tak i flera nivåer som drar ögat uppåt. Små rum ger tak som kan användas till mycket.

En ätbar skolgård eller förskolegård mår bäst om man välkomnar fåglar och insekter och andra smådjur.

Nyponbuskar, vinbärsbuskar, äppelträd, fikonträd, rabarber, örter och jordgubbsplantor var några av allt det ätbara som vi upptäcker på gården. Plus odlingstråg här och var som ännu inte är odlade i. När man skapar rum och upplevelser för alla sinnen går det absolut att använda sig av ätbara växter trots minimala utrymmen! Vi lämnar Jagtvejens asyl inspirerade till att använda de små utrymmen vi har på ett roligare, smartare och ätbarare sätt.

24 maj, 201730 maj, 2017

Bidrag att söka för rustning av utemiljö

2016 – 2018 satsar staten 500 miljoner på upprustning av skolgårdar och förskolegårdar. Pengar som du kan söka idag! Upprustningen ska bidra till bättre hälsa och ökat välbefinnande hos barn och ungdomar. Grön och ätbar utemiljö bidrar såklart också till förutsättningar för ett djupare och livsviktigt lärande. Du söker bidraget hos Boverket. Ombyggnaden i utemiljön som du söker för ska bidra till något av de tre målområdena förbättrad lärmiljö, förbättrad trygghet eller främjande av fysisk aktivitet.

Här kommer en kort sammanfattning om vad områdena kan handla om enligt Boverket och vilka delar av läroplanerna de kopplar det till:

1. Förbättrad lärmiljö

Utemiljön kan användas som ett pedagogiskt rum som tar lärandet utomhus. Samlingsplatser, en miljö som stimulerar flera sinnen (smaksinnet!), en rik lekmiljö som är varierad med mycket grönt är bara några av alla möjligheter som kan utvecklas. Alla ämnen kan på olika sätt ta plats och ges nya förutsättningar utomhus.

Utemiljön är också en självklar ingång för att jobba med miljö och hållbar utveckling. Bidraget kan användas till att skapa möjligheter för att studera energikällor, odling och kunskap om mat, den egna påverkan av miljön och hur vi ingår i ett oändligt kretslopp.

2. Öka tryggheten

Att involvera barn och elever i utformningen av utemiljön gör att de upplever den som både tryggare och roligare. Projekt som får pågå över tid och som engagerar många skapar också en känsla av trygghet i miljön. I naturmiljöer uppstår mer lek mellan olika barn och barngrupper och skapar möjlighet för lek som inte är könskodad, som traditionella lekplaster kan leda till. Belysning kan vara en annan del som skapar trygghet.

Oro för mobbningssituationer kan leda till att vuxna vill ta bort alla undanskymda platser. Småskalighet, mindre platser och rum där barn och elever kan dra sig undan fyller dock många viktiga funktioner, bland annat en känsla av trygghet, som är viktiga att bevara. Det finns andra sätt att öka tryggheten, som att gå igenom med barnen hur de upplever olika delar av gården och att skapa fler trygga platser där också vuxna rör sig.

3. Stimulera fysisk aktivitet

Rörelse och fysisk aktivitet står högt upp på agendan. Vi pratar mycket om hur det hjälper både koncentration och inlärning. Boverket lyfter på ett fint sätt att all rörelse är viktig, även den som sker i lektioner utomhus och spring och lek. Barnens aktivitet på förskolegården eller skolgården är enormt viktig. Fria ytor och en gård som bjuder in till spring lyfts högt. Går det att ta bort hinder, till exempel staket? Finns det andra lösningar? Kuperad mark, buskage, klättermöjligheter och hängplatser stimulerar också lek och rörelse.

Fysiska utmaningar och tillfällen att få träna på egna riskbedömningar är viktigt, samtidigt som gården ska vara riskbedömd och trygg. Klättring, hög fart och vilda lekar tränar många viktiga färdigheter. Träning i kroppskännedom och omdöme ger självförtroende och medvetenhet om sina egna gränser. Sol och skugga är viktiga komponenter för att klara av den fysiska aktiviteten. Lövskugga är idealiskt!

Delaktighet

Att involvera barnen i förändringsprocessen och använda deras engagemang är otroligt viktigt. De sitter på stor kunskap om sin utemiljö och det står också i FN:s barnkonvention att barn och elever ska involveras i utvecklingsarbetet. Dessutom påverkar barnens delaktighet hur de sedan använder sin utemiljö.

Ansök

Läs mer och ansök om stödet på www.boverket.se/skolstodet. Där finns allt du behöver veta, inspirationsfilmer om gröna skolgårdar, pdf:er + annat material.

Hjälp på vägen?

Boverket skriver (och vi håller med) att utvecklingen av utemiljön bör ses som ett långsiktigt projekt. Det är viktigt att ta professionell hjälp vid anläggningen av planteringar, buskar och träd. Placering, slitage, storlek, skydd, artval och mycket annat spelar in för att det ska bli hållbara satsningar. Statsbidraget kan användas till konsultarvode för utformningen av gården. Hör gärna av dig så kan vi hjälpa till att lotsa er framåt i den processen.

22 maj, 201722 maj, 2017

Klövermarkens naturverkstad

Naturliga rum, doftande örter och obegränsade möjligheter till upptäckter möter oss hos Klövermarkens naturverkstad. Runt varje hörn väntar något nytt. Här förmedlas kunskap om natur, miljö och hållbarhet till barn genom lek och lärande i en miljö som utvecklats för precis det under lång tid.

Länge drevs Klövermarkens naturverkstad av Lis Valentin. När vi besöker parken visar Nynne oss runt. På 500 kvm kan främst danska förskolor boka in en förmiddag eller eftermiddag för undervisning. Allt som de behöver i form av material finns redan på platsen. Ungefär 10 000 barn per år besöker naturverkstaden. När vi kommer på besök i mitten av maj är Klövermarken lummigt grön och insekterna surrar ihärdigt.

Samodling, rum och gångar

I parken är några saker ständigt återkommande. Samodling av örter, bärbuskar och andra ätliga växter tillsammans med växter som fyller andra funktioner för till exempel rumslighet och biodiversitet finns precis överallt. På samma sätt finns det samlingsplatser och rum för avskildhet, både sådana som är konstruerade av människor och sådana som naturen format (kanske med en styrande människohand, men ändå). Gångar och portaler som lockar till att förflytta sig dyker upp var man än tittar.

Att hålla i handen

Snigelfarmen är väldigt populär. Sniglarna är tillräckligt stora för att även små händer ska kunna ta upp dem enkelt utan att skada dem. När barn håller något i handen är det lätt att lägga märke till och prata om olika fenomen. Vad kall den är! Nu äter den. Så stor den är.

Nynne berättar att en dansk undersökning visat att många förskolor tyckte det var svårt att få in teknik och naturvetenskap i undervisningen för barnen. Det är en av anledningarna till att det nu finns ett sienceområde i parken. Här jobbar de också mycket med att undersöka saker genom att få hålla i dem och beskriva hur det är och vilka skillnader som finns mellan olika ting. Det finns också en naturlighet att prata om hur vind, vatten, sol och andra kretslopp fungerar då barnen själva utforskar miljön i parken och vetenskap blir en del av verkliga situationer.

Löst material

I miljön återkommer vissa element tydligare än annat. Löst material, både stockar och ris som ligger i högar eller har använts till byggen. Det bjuder in till lek utan begränsningar eller givna ramar. Gamla stockar, murkna och perforerade av gångar av småkryp, finns också här och där. Var och en av dem är möjligheter till upptäckter om naturens kretslopp från stort till smått och en öppning för samtal om livet som finns i dem. Våra ögon känns nästan ovana att se den typen av material ta en självklar plats i området.

Kretsloppshuset

Vid ingången till området ligger kretsloppshuset. Det är en utgångspunkt med ännu mer material, växthus och möjligheter att fördjupa sig i kretsloppen sol, vind, vatten, jord. Huset i sig är uppbyggt på ett hållbart sätt av naturmaterial. Det är tätat med återvunnet papper, mulltoaletten separerar avfall för återvinning och på taket sitter solpaneler.

Ett rött hus med människor framför

Örtspiralen

Som en vilande drake mitt i parken tronar örtspiralen. Vi följer efter Nynne uppför den, i cirklar mot toppen. Däruppe ser vi dammen, vikingaområdet och många av skogens rum. Sedan går vi nerför igen. 20 personer samtidigt på led och vi tar oss ner igen utan en krock. Allt medan vi doftar och upptäcker olika örter på vägen. Hur kom vi runt och upp och ner egentligen?

Risker

En grupp med barn besöker Klövermarken samtidigt som oss. De äter mellanmål och går runt tillsammans i parken. På en given signal släpps leken fri och barnen springer iväg. Inte åt alla möjliga håll, för det är främst gångarna upp mot kullarna som lockar. De som man inte ser var de tar slut, men som nog leder någonstans spännande. Nynne berättar att de inte tar inte bort brännässlor eftersom det ska vara lite lagom med risker för barnen lärande. På samma sätt ser de ett värde med gångar uppe på kullarna som går bredvid en trafikerad väg, om än med stängsel emellan. I parken finns också en damm, men även den har stängsel och Nynne beskriver att den ligger så centralt i parken att den är under uppsyn. Inga barn har försökt ta sig in till den än.

Matens naturliga plats

Något som Klövermarkens Naturverkstad har lyckats väldigt fint med är att ge maten en naturlig plats i barnens nära omvärld. Platsen gör det enkelt att upptäcka de ätbara växterna mitt i leken, mitt i naturen, i verkliga situationer. På samma sätt får djuren i parken en naturlig koppling till hur de bidrar till vår matkonsumtion. Höns och ägg. Bin och honung. Allt finns tillgängligt att titta på, känna på, prata om.

Eldstäderna möjliggör enkel matlagning mitt i parken. Där finns också stora vindskydd och mängder med material som är fritt att använda för de besökande förskoleklasserna.

Vill ni läsa mer om Klövermarkens naturverkstad kan ni följa dem facebook.

Är du också intresserad av studiebesök på ätliga skolgårdar eller kanske vill komma igång med processen på din skola eller förskola? Kontakta oss här!

19 maj, 20177 juli, 2017

Köpenhamns och Malmös skolor odlar

Den 16 och 17 maj ordnade Lead for ESD en studietur i Köpenhamn och Malmö för Örebro kommun. Under två dagar besökte vi förskolor, skolor och odlingar som utnyttjade och använde sin utemiljö på olika pedagogiska och hälsofrämjande sätt. En lista över alla besök hittar du här. Vi fick se många exempel på hur bra det kan bli när skolgårdar verkligen används som den pedagogiska resurs de är, men även tillfällen att diskutera svårigheter och när saker inte blir som det är tänkt.

I Köpenhamn hade försommaren kommit på riktigt och Skåne var inte långt efter.

Det ätbara återkom på många av de förskolor, skolor och parker vi besökte. De närmaste veckorna kommer vi att dela med oss av längre artiklar från dem. Hur de arbetar med utmaningar och möjligheter, odling och organisation, stort och smått.

Vi kommer bland annat berätta om…

insektshotell mot en röd vägg

Klövermarkens Naturverkstad. En av Köpenhamns naturverkstäder där utemiljön i många år har utvecklats för att stimulera barns lärande av och med naturen.

Lersöparkens skolehaver. En av Köpenhamns skolträdgårdar där fantastiska möjligheter för odling och matlagning ges till många skolklasser.

odlingslådor

Herrgården. Ett bostadsområde i Malmö där Stadsodlingsnätverket och Odla i stan jobbar med brukaravtal och skapar engagemang bland de boende.

Guldängen. Ett projekt med bygglek och skogsträdgårdsinspirerad odling i Gullängsparken för främst närliggande skolor och förskolor.

Håll utkik här för att inte missa något framöver!

12 maj, 201714 maj, 2017

Tävla med er skolodling i sommar

Har er skola en idé om en odling eller kanske har ni ett spännande odlingsprojekt på gång?

Då ska ni passa på att vara med i Ätlig skolgårds sommartävling!

För att delta behöver ni bara dela ert odlingsprojekt i facebookgruppen Ätlig skolgård. Alla förskolor och skolor i Sverige är välkomna att vara med. Odlingsprojekten kan vara både stora och små men ska vara ätbara. Ni kan visa ett genomfört projekt eller berätta om en finurlig idé. Bidraget kan presenteras i form av bilder, en film, fotografier, teckningar eller på det sätt ni tycker passar bäst. Självklart är eleverna delaktiga hela vägen från idé till eventuellt färdigt resultat och presentation.

Vi hoppas att vi genom tävlingen kommer att få ta del av många skolodlingar från norr till söder och sprida massa odlingsinspiration tillsammans.

Vinnaren får ett Snack Track bestående av perenna bärbuskar och grönsaker där eleverna själva kan plocka sitt mellanmål till sin skola eller förskola. Värdet av priset är 5000 kronor.

Tävlingen pågår från maj till augusti 2017. Ni får skicka in max ett bidrag från varje klass på er skola eller varje avdelning på er förskola. Vinnaren utses av Ätlig skolgård i början av september. I bedömningen tittar vi på fantasifullhet och delaktighet.

Lycka till!

9 maj, 2017

International School Grounds Month

I maj varje år äger International School Grounds Month rum. Under maj månad är tanken att skolor jorden runt ska ta med sina elever ut och uppmärksamma sin utemiljö. Leka där, fira den, studera, ägna den uppmärksamhet.

Bakom initiativet ligger International School Grounds Alliance (ISGA). De beskriver att de går ut med den här uppmaningen eftersom skolgårdar är så viktiga för barn och ungdomar och att den formar upplevelsen av världen runt omkring dem.

ISGA skriver också att det inte finns något rätt eller fel sätt att delta i deras utmaning på. Bara man går ut. Det går till exempel att lägga en lektion ute, campa eller dra igång extra mycket utelek. Tillsammans med 51 andra organisationer från 21 länder har de tagit fram en guide över aktiviteter som finns fritt för alla att ladda ner. Guiden hittar ni här. På samma sida kan ni också registrera att er skola deltar och på vilket sätt.

Det är ganska bra tajming med ett uppmärksammande av utemiljön i maj för oss som bor i Sverige, inte sant? Varma dagar när gräset blir grönt och trädens blad börjar spricka upp ger vårkänslorna både barn och vuxna en stark känsla av att något är på gång. Att allt tar fart igen. Ett bra tillfälle att uppleva sin utemiljö på nya sätt.

I och med lanseringen av Ätlig skolgård utlystes en tävling där vi uppmanar skolor och förskolor runt om i Sverige att presentera sin mest fantasifulla skolodling. Kanske är det ett projekt att dra igång eller börja fundera kring under International School Grounds Month?