Lersöparkens skolehave del 3 – Barnen i parken

I över 100 år har det funnits skolträdgårdar i Köpenhamn. De drivs av en förening med stöd från Köpenhamns kommun. Efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats runt om i staden. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är verksamhetens fina motto.

Det här är del tre i serien om vårt besök på Lersöparkens skolehave. Läs gärna del 1 om förträdgården och del 2 om odlingsinspiration!

I den tredje och sista delen av vår lilla artikelserie kommer vi att fokusera på det viktigaste av allt; hur barnen använder parken. Ledorden är självständighet och delaktighet. Häng med!

Vilka platser används och hur används de?

Det är spännande att se hur barnen rör sig i parken. En skolklass stannar uppe vid den första öppna ytan, sitter vid ett bord. Nära dem finns höns, odling av örter, blommande grönkål, en eldstad och odlingsfält. En annan grupp barn springer mot den allra innersta delen av parken, där det finns mängder av löst material. Camilla berättar att det pågår ständiga projekt i den delen av trädgården. En del fortsätter bygga på samma kojor vecka efter vecka och en del omskapas och flyttas ständigt. När vi går in bland träden ser vi många med strålande ögon släpa runt på hö och grenar, det ena lasset större än det andra.

Det är ovanligt att se kojlek i 12-årsåldern, trots att det är ungefär då det borde börja. För Emma är det självklart att det har med tillgång på material att göra. Finns det löst material så används det. Alla leder dessutom till lek utan indelning efter kön.

Naturliga rum och gångar

Hela parken är en upptäcktsresa. Ständigt öppnas nya rum, utrymmen, funktioner och utsikter. Bakom en liten lund av fruktträd, där gräset precis har slagits, kommer vi till en sektion med höns och kaniner, fler eldstader och en mängd mindre rum skapade av växter. Det finns många platser att röra sig till och från.

Zoner för olika behov

Alla zoner finns i parken. Trygga samlingszoner, där det ofta finns vuxna tillgängliga. Stora, öppna områden runt de trygga zonerna som används till lek. Massvis av buskage och träd som bildar rum där barnen kan vara ifred, leka ostört och röra sig inom och utom synhåll som det passar dem. Vi ser något enstaka barn upptäcka saker längst ut i de folktomma delarna av parken. Det verkar som att barnen själva får bestämma var de vill vara och vad de vill göra i stor utsträckning.

Det blir mat!

I parken pågår en del matlagning. Barnen är med och skördar och lagar det som ska ätas.När grönsakerna skördas på hösten, får barnen ta hem det till sina familjer. Idag tillagas brännässlor.

På vår tur genom parken ser vi barn som hanterar yxor, stora knivar och eld helt på egen hand. Aldrig är det någon vuxen som står lutad över dem. De vuxna finns med, men en bit ifrån. Barnen får genomföra sina uppgifter själva, vilket de också gör koncentrerat och fokuserat. Ibland tillsammans med andra barn, ibland ensamma. Vi lägger märket till att det är väldigt lugnt kring de situationerna. Den vilda leken sker på andra ställen.

Camilla Friedrichsen berättar att de i väldigt stor utsträckning gör det barnen vill göra. Vill de odla solrosor så gör de det, vill de odla något annat så gör de det. Barnen är delaktiga i det mesta som görs på området. Till och med slakt av både hönor och kaniner görs med barnen, något som blir lite svårt för oss att smälta. Vi förstår att barnen får mycket övning i att ta egna beslut och avgöra vad de själva vill vara delaktiga i.

Det finns inte många regler i parken, men en väldig viktig sak är att barnen direkt får lära sig att ta hand om allt levande. Det kommer barn som inte har någon vana alls vid odlande och det basala måste också läras ut. Camilla berättar att ju grönare det är, desto lugnare blir barnen.

Det här var den sista delen i det som blev en hel miniserie om Lersöparkens skolehave. Vi har fått många fina reaktioner på de två första delarna. Till exempel berättade vår läsare Helle om hur stolt hon var när hon fick skörda potatis, pumpa och blommor i skolehaverna på 50-talet. En annan läsare frågade vad som hindrar oss från att skapa sådana här miljöer för våra barn i skolan här i Sverige.

Svaret?

Ingenting alls.

8 juni, 20177 juli, 2017

Lersöparkens skolehave del 2 – Odlingsinspiration

Det här är del två i serien om vårt besök på Lersöparkens skolehave. Här hittar ni del ett och del tre.

Under äppelträdens blom

Camilla Friedrichsen börjar guida oss igenom den stora parken. Från förträdgården kommer vi ner till en samlingsplats under flera stora, blommande fruktträd. (Jag antog att det var körsbärsträd, men det visar sig vara äppelträd! 80 år gamla och de pampigaste jag sett.)

Här finns bord och sittplatser under tak och i det fria, förråd och olika redskap. Vi går raskt igenom eftersom en skolklass precis är på väg hit för att starta upp sin dag i parken.

Efter det känns det som att vi kommer in i ett sagolandskap. Parken tar aldrig tar slut. Nya äventyr väntar bakom varje buskage.

Det första som breder ut sig är en traditionell frilandsodling. Praktiskt för att kunna vara många som odlar och för att kunna märka ut och följa precis vad som är odlat var. Camilla berättar att det sista de gör med barnen på hösten är att så råg. Det är det enda som vuxit upp helt på den här odlingen just nu och fungerar som gröngödsling för att hålla jorden frisk och välmående.

Ju längre in vi går desto fler exempel ser vi på olika typer av odlingar.

Här dras det upp småplantor i ett växthus nära samlingsplatsen. Utanför markeras ingången av en pallkrage där det odlas örter och blommor. Smart om det finns dåligt med odlingsyta!

Vi får se surjordsplanteringar, etablering av nya buskar, örtodlingar och spaljerade fruktträd.

Använd det materialet som finns

Ett par saker är genomgående i hela den stora parken. Det materialet som finns på platsen används flitigt. Det kanske låter självklart och inte så märkvärdigt, men om det görs systematiskt har det många fördelar. Du slipper lägga tid på att forsla material till och från parken. Du får naturliga material som insekter trivs i och som kan brytas ner på plats. Det blir billigare än att köpa material. Du bidrar inte till onödig konsumtion med miljöpåverkan i form av förpackningar och transport. Men bäst av allt att det är en möjlighet att vara kreativ och utforskande för barn och vuxna. Upptäcka vilka material som finns, tänka igenom vad det kan användas till och sedan prova rent praktiskt. Hur många läroplansmål ryms i den processen?

Insektsbon och amplar i ett, gjorda av bland annat mossa.

Lockande kryphål till hönsen på baksidan.

Istället för att bygga upp sittplatser runt eldstaden, har den grävts ur. Jorden har säkert varit användbar i anläggning av odlingsbäddar och enkla sittplatser har skapats av stenar. Bakom ser ni ett av de många risstaket som finns precis överallt i parken. Bra för uppdelning av rum och områden, fint för insekter och praktiskt att kunna använda riset på samma plats som man tagit bort det.

Låt ogräset få vara kvar

Ogräset i parken verkar bara rensas bort där det faktiskt behövs rensas bort. I gångar, runt träd, på öppna ytor och till viss del i samodlingar får det vara kvar. Istället för att ta bort någonting för att våra ögon är vana vid att det ska vara prydligt, kan ogräset bli en del av allt det användbara i parken. Inkluderat istället för exkluderat. Och i många fall både gott, nyttigt och vackert.

Brännässlor var dagens lunch när vi besökte parken.

Skapa och ta tillvara naturens samspel

I en sådan här stor park skulle det kräva enorma resurser att försöka upprätthålla odling utan att skapa naturliga kretslopp. Kortklippt gräsmatta, stora monokulturer och bar jord till exempel skulle innebära otaliga timmars jobb bara för att bibehålla det som det är. Istället ser vi hur de odlar och planterar växter som trivs tillsammans och som klarar sig fint utan alltför mycket inblandning från människor. Där växter får fylla alla utrymmen och rum på samma sätt som vi ser i naturen. Ju mer som sköter och klarar sig själv, desto mer tid till annat än rent underhåll.

Här ser vi hur en mängd växter frodas tillsammans. Träd och buskar i bakkant, sedan krusbär, vinbär, perenna blommor, lökväxter, gräsmatta och maskrosor bland annat.

I den tredje och sista delen från Lersöparken kommer vi titta närmare på vad barnen gör i parken. Delaktighet och självständighet är viktiga inslag. Missa inte det!

2 juni, 20177 juli, 2017

Lersöparkens skolehave del 1 – Förträdgården

Runt om i Köpenhamn finns sex skolträdgårdar som drivs av föreningen Kobenhavns Skolehaver med stöd från Köpenhamns kommun. Skolträdgårdarna har funnits i över 100 år och efter en nergång av besökare under 60-talet har de fått ny fart och flera nya har nu etablerats. Till Lersöparkens skolehave kommer det 33 skolklasser några gånger varje vecka. Ge barnen jord under naglarna och ljus i ögonen är deras motto.

Här finns många exempel på praktiska lösningar för hur en stimulerande utemiljö kan skapas med enkla medel. Parken är hela tre hektar stor så vi kommer att dela upp vårt besök i flera delar. Häng med!

Del 1. Förträdgården

När vi kommer fram till Lersöparkens skolehave ser vi inget annat än ett litet, gult hus på ett hörn. Det är svårt att tro att det ligger en park här.

Bakom huset breder det ut sig en lummig och grön trädgård.

Här, i vad som mest känns som en förträdgård till de stora ytorna och odlingarna ännu längre in, känner vi igen en del odlingsprinciper från permakulturen och skogsträdgårdar. Mycket samodlas; höga träd, buskar, klätterväxter och perenna ätbara växter. Det gör att det inte kräver lika mycket skötsel eller kontroll från de som arbetar här. Inte heller ska det krävas så mycket redskap eller resurser utifrån systemet. En skogsträdgård tar hand om sig själv.

Skogsträdgårdar försöker efterlikna naturliga förhållanden. Till exempel finns det ingen bar jord i naturen. Om man försöker upprätthålla det i sin odling så har man ett oändligt arbete framför sig. I den här trädgården används mycket marktäckare, som håller jorden täckt och välmående. Ovanför här syns myskmadra, en perenn krydd- och medicinalväxt som snabbt breder ut sig i skuggområden.

Hör ovanför syns en annan perenn, kärleksört. Den blommar vackert på hösten och är väldigt tålig, men framför allt är den ätbar. De köttiga bladen är bland de första gröna skotten du kan äta av på våren.

Mångfald bland djur och insekter är en viktig del av en skogsträdgård. Det håller den frisk och frodig. Här är ett insektshotell för många invånare, gjort med vad som fanns till hands.

I en samodling, där man planterar perenner på ett strategiskt sätt, konkurreras de inte ut av ogräs utan tar sin plats. ”Ogräset” blir bara ytterligare ett tacksamt inslag i den biologiska mångfalden. Ofta är de dessutom ätbara, om än kanske lite ovana för våra smaklökar.

Genom att odla efter skogsträdgårdsprinciper med perenna örter, grönsaker, bär, buskar, klätterväxter och fruktträd skapar man en hållbar odling som lättare står emot sjukdomar eller andra hot och bara kräver mindre arbetsinsatser. Mer tid för upplevelser, lek och lärande alltså. Och så är det helt otroligt vackert.

I nästa del ska vi gå vidare och höra vår guide Camilla Friedrichsen berätta om de stora odlingarna. I den tredje delen tar vi en närmare titt på hur barnen använder parken. Missa inte det!