Jordnära mat med Titti Qvarnström

Innanför guldväggarna på restaurang Bloom in the park sitter Titti Qvarnström. Hon skriver i liggaren, skriver på datorn, svarar i telefon och har full inblick i det aktiva köket. När vi kliver på får vi hennes fulla fokus på det vi kommit för att prata om; mat och odling för hälsa och lärande. Titti är en av dem som menar att det behöver komma in i skolplanen.

– Matproduktionen är något främmande för oss idag, trots att det är så grundläggande. Det är något alla bör ha med sig. Vi har fått in praktikanter som aldrig har knäckt ett ägg i hela sitt liv. Det finns ingen skam i det, men det är talande för hur effektivt vi kopplat bort matproduktionen från samhället, säger hon.

Att lära genom att mötas i praktiskt arbete

Människor relaterar mer till varandra när de gör praktiska saker tillsammans, i verkliga situationer. Titti pratar gärna om att det också är viktigt att man får vara i olika grupper, att tas ur en grupp och lyftas in i ett annat sammanhang. Kanske är man ledare i en grupp och blir något helt annat i nästa. Det är viktigt att få växla, att se sig själv med nya ögon. De reflekterande mötena förvägrar vi våra svenska ungdomar när vi håller dem i ett enda sammanhang. Titti själv är kockutbildad på Hotel- og Restaurantskolen København dit hon aktivt sökte sig just för lärlingsskapet.

– I Danmark har de en helt annan syn på praktiskt arbete. I Sverige vill vi inte ha det, utan vill bara ha det akademiska. Lärlingsskap är standard inom många branscher i Danmark medan vi i Sverige bara har det i några få. Vi har haft fler lärlingsutbildningar tidigare och vi är många som stångat oss blodiga för att få tillbaka dem.

Restaurang Bloom in the park.

Michelinstjärna för naturlig mat

I februari 2015 blev Titti den första skandinaviska kvinnan i Guide Michelin. Hon har fått en mängd olika utmärkelser, både för sina kulinariska prestationer och för hennes starka engagemang kring matkultur. På hennes krog Bloom in the park, som hon driver tillsammans med Igi Vidal, serveras lokal mat i säsong. Mycket grönsaker och kompletterande kött. Det finns ingen meny utan gästerna serveras det som är bäst just nu. Det roligaste Titti vet i sitt arbete är diversiteten, att hon hela tiden får göra olika saker. Hon berättar att hon i princip var inlåst i köket de första fem åren på Bloom och att det var kul, men att det nu är ännu roligare att få komma ut. Titti handlar mycket direkt från olika mathantverkare och fiskare och odlar dessutom en hel del i sin trädgård. Det som växer vilt är också självklara inslag.

– Vi har behovet av att återknyta till det genuina, det verkliga. Många äter gärna bra mat, men man saknar kopplingen till naturen, till jorden, säger Titti.

Unikt läger för matentreprenörer

Det visslar från köket. Titti tittar genast upp, registrerar om hon behöver göra något. I höst lämnar hon Bloom in the park efter åtta år och hon arbetar med flera olika projekt. Hennes bok “Malmö cooking: min stad – vår mat” kom ut i våras (“Om inte jag säger att krogarna här är bra, vem ska då göra det?”) och hon planerar Pure Food Camp tillsammans med Maria Klitte och Lotta Ranert. Det är ett koncept i lägerform som ska lyfta lokala matentreprenörer genom att influencers, matjournalister, foodies och andra tillsammans får laga mat som samlas in från naturen eller som har tillverkats av mathanverkare. I små grupper och med en veckas camp med övernattningar är tanken att de verkligen ska lära känna och dela erfarenheter med varandra.

 

På Bloom har de dagen innan haft möte med Svenska tomatodlare och i lådorna utanför restaurangen står flera långa, ringlande tomatplantor med mogna frukter trots att vi bara är i maj när intervjun görs.
I odlingen finns en blommande pepparrot och en blommande, övervintrad grönkål. Blommorna serveras på restaurangen efter omsorgsfull tillagning. I lådorna syns fjädrar och äggskal. Där låg nyss en andmamma och ruvade på sina ägg.

Behov av stark koppling till naturen

I planeringen finns också att starta en ny, helt egen restaurang. Upplägget kommer att vara lokal, transparent, hållbar och jordnära matlagning. När Titti var liten hade hon en självklar koppling till naturen. Hennes pappa var jägare och biologilärare och tog med henne ut och berättade om ätliga växter. Genom att läsa själv lärde hon sig ännu mer. I skolan saknades undervisning i ämnet. Hemkunskapen handlade mer om att lära sig att starta en tvättmaskin och liknande saker. Titti avslutar:

– I dagens tekniska samhälle med mycket stress där vi går in i väggen – då talar vi om att gå till naturen, grön rehab, att hitta tillbaka till det ursprungliga. Det är en naturlig del av livet som borde vara förebyggande istället. Det handlar inte bara om var maten kommer ifrån utan att kopplingen till ursprunget är viktigt för vår hälsa.

 

 

Skolodlingarna i Köpenhamn och Malmö

Studieresan till Köpenhamn och Malmö maj 2017 arrangerades av Lead for ESD för Örebro kommun och hade fokus på pedagogisk och hälsofrämjande utemiljö. Här är alla artiklar från besöksmålen som också inspirerar till ätliga skolgårdar:

Köpenhamn

Klövermarkens naturverkstad. I Klövermarkens naturverkstad kan förskole- och skolelever boka in sig på besök där de får leka och lära om natur, miljö och hållbarhet i en fantastisk park.

Jagtvejens asyl. En liten, liten förskolegård har gått från asfalt till en lummig oas med barnperspektiv. Här finns otaliga rum och upptäckter att göra på en väldigt liten yta.

Lersöparkens skolehave del 1, del 2 och del 3. Köpenhamns hundraåriga skolodlingar. Otroliga miljöer och fantastisk inspiration för alla som är intresserade av mat och odling för skolelever.

Naturlegpladsen i Valbyparken. Köpenhamns största lekplats, designad av Helle Belong och flera gånger prisbelönt. Bland annat som ”världens bästa lekplats”.

Malmö

Kryddgårdsskolan. I Rosengård finns denna skola vars gård är planerad, anlagd och skött för att främja kreativitet, lek och rörelse. Sedan de deltog i Gröna skolgårdar 2010 har de fortsatt att se möjligheter och lösa problem för att fortsätta ha ätbart på skolan. Försteläraretjänsten används för att jobba med skolgårdsutveckling.

Odling i Folkets park. Mitt i Folkets park vimmel pågår odling i massor av former. Skolelever kommer på workshops under terminen och får följa odlingen från jord till bord.

Guldängen. Ett projekt som drivs av föreningen Växtvärket som tröttnat på lekplatser präglade av säkerhetstänk och regler och istället satsar på skogsträdgårdsodling och fri bygglek.

Stadsodling i Herrgården. Föreningen Odla i stan driver stadsodling på varma innergårdar tillsammans med barn och vuxna som bor i området.

Gyllins trädgård och Junibackens förskola. Förskola med Grön flagg som valt att utnyttja sin gårds pedagogiska potential fullt ut. Runt hörnet finns Gyllins trädgårdslekplats.

 

Om du själv är intresserad av en studieresa eller någon annan form av utbildning utifrån era specifika skolgårdsbehov, tveka inte att kontakta oss här!

Gyllins trädgård och Junibackens förskola

I den sista delen av artiklarna från vår studieresa i maj, besöker vi Junibackens förskola som ligger i Gyllins trädgård i Malmö. De har en stor, pedagogiskt grundad gård. Dessutom har de en naturpark med temalekplats alldeles intill sig. Massor av möjligheter att använda utemiljön till lek och lärande alltså!

Junibackens förskola i bakgrunden på andra sidan dammen.

Vi tas emot av förskolechef Heidi, förste förskolelärare Ulrika och förskolelärare Jessica. Förskolan har drygt 100 elever fördelat på 6 avdelningar, varav en är en uteavdelning. Gården är relativt nybyggd och utemiljön är utvecklad för att användas i det pedagogiska arbetet redan från start. Här finns kuperade miljöer, traditionella lekredskap och byggmaterial utan manualer.

Grön flagg

Det första som möter oss, förutom barn som äter mellis i skuggan, är en populär vattenlek och odlingslådor. Förskolan är med i Grön flagg och  arbetar mycket med kretslopp från jord till bord. De vill att barnens svar på ”Var kommer morötter ifrån?” inte ska vara Ica Maxi utan ”våra odlingslådor”.

Långa avstånd

I en kortändan av den avlånga, stora gården finns ”skogen”. Det är en dunge med unga träd bakom en halvmåneformad, låg kulle. Barnen går ofta hit och tycker att det är en lika god skogsutflykt som om de gått utanför stängslet.

På andra sidan av gården är det planterat bärbuskar och fruktträd på gräsmattan. Även här rör sig ofta barnen. Jessica berättar att barnen gärna vill smaka och att de får göra det också. Gröna vinbär smakar de dock oftast bara på en gång.

Medforskare i barnens vardag

Vi går varvet runt skolan och slås av hur långt det blir. Jessica beskriver att hela gården är barnens kreativa yta och att de valt att inte avgränsa den på något sätt: ”Vi har fått den här stora gården, då ska vi också se till att förvalta den”. Gården erbjuder rörelse, vilket också innebär att den kräver det av pedagogerna som varit drivande i utformningen. Genom att röra på sig med barnen och kommunicera med varandra går det utan problem. ”Vi blir verkligen medforskare i barnens vardag”, säger Jessica.

Långsidan av gården, där barnen sover utomhus under tak på en sidan och har utsikt över träd och vatten på andra sidan.

Barnen rör sig ofta runt gården och bestämmer sig sedan för vad de vill göra. Jessica betonar hur viktigt det är att där finns något för alla. De ska kunna möta både den som behöver ett väldigt tydligt material i handen för att leka likaväl som de som kan och vill leka med ”ingenting”.

De senaste veckorna har barnen på ett mycket idogt sätt barkat av stubbarna på en hinderbana. Nästa projekt verkar bli att använda barken till ”mat”.

Gyllins trädgårdslekplats

Precis utanför finns Gyllins trädgårdslekplats som förskolan ofta går till. Det är en av Malmös temalekplatser och just den här lekplatsen har mottot ”Fler gröna fingrar och mer skit under naglarna”. Målet är att alla barn ska ha rätt att veta hur ett smultron smakar. På det som en gång i tiden var en odlingsbäddar tillhörande en handelsträdgård finns nu stora odlingslådor med smultron, örter och annat ätbart. Klättring, upptäcktsrundor och smakupplevelser präglar lekplatsen. Hit kommer det ofta bussar även från andra skolor.

Gyllins trädgårdslekplats.

På Junibackens förskola uttrycker pedagogerna att barnen där är privilegierade, som ofta både har en tomt hemma, en stor grön förskolegård och även temalekplatsen att röra sig på och att de försöker se det och verklign använda det de har fullt ut. Samtidigt önskar vi att det vore alla barns rätt att få tillbringa mycket tid ute i så gröna, lärorika, kreativa miljöer!

Stadsodling i Herrgården, Malmö

I bostadsområdetHerrgården i Malmö har Odla i stan organiserat stadsodling för och med de boende. I de stora rabatterna finns örter, bär, grönsaker och till och med fruktträd. Planteringarna bidrar till en mer social utemiljö. Under vår studieresa i maj stannade vi till här för att få reda på mer om social, ekologisk odling i stadsmiljö.

I Herrgårdeb berättar Göran Larsson från Odla i stan om arbetet: Odla i stan är en ekonomisk förening som drivs som ett företag. De har en mängd olika projekt där de odlar mat på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt i stadsmiljö. Fokuset i Herrgården är att skapa större social gemenskap, samtidigt som de faktiskt odlar mat och lär ut om ekologisk odling på ett pedagogiskt sätt. Mötet mellan barn och vuxna har alltid varit centralt. Föreningen har bland annat jobbat med Gröna skolgårdar i Malmö, där de varit med och planerat och anlagt skolträdgårdar med barnen. Själva stadsodlingen startade i Yalla Trappan. De började arbeta kommunalt med pallkrageodling i Rosengård centrum, där en del av odlingen fortfarande finns kvar.

Det största syftet med odlingen är delaktighet. De som bor i området ska kunna vara med, plantera, skörda och, för barnens del, ”springa runt”. Medan vi är besök kommer det mycket riktigt en grupp med barn som deltar i presentationen och berättar om vad de odlat och vilka deras favoritväxt är.

Målet är att de boende ska adoptera varsin odlingslåda. En del av de boende odlar nu privat i lådorna precis utanför sina lägenheter. De får då stöd och jord av föreningen. Göran berättar att de arbetar mycket ad hoc ute i området. De har inga planerade aktiviteter, utan de som är på plats deltar i den utsträckning de vill. Framför allt barnen är med mycket spontant. De har också haft tävlingar där de boende fått rösta på vilken av odlingslådorna som är finast.

Vi får fantastisk mat från Yalla Trappan som är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ i Rosengård. Och så gott det var!

Rabatterna prunkar trots den väldigt varma och torra platsen på innergårdarna i bostadsområdet. I lådorna får det rum med ca 40 cm jord, som ligger rakt mot asfalten. Under 2016 installerades en helautomatisk regnvattensbevattningssystem som nu testas för fullt. Det är välbehövligt på en sådan här plats. Bland annat tack vare de stora lådorna och bra bevattning går det alltså att odla inte bara bär och grönsaker på denna asfalterade innergård – till och med vissa fruktträd går bra.

Besök gärna Odla i stans hemsida och följ dem på Facebook för att få mer inspiration och följa deras odlingar!

Guldängen

I Uddeholmsparken/Gullängen i Malmö skapas en ny bygg- och odlingslekplats. När vi besökte dem i maj under studieresan var de precis nystartade.

Sara Stiber berättar om projektet.  Grundarna var trötta på lekplatser som präglades mer och mer av säkerhetstänk och regler. De ville ta in nya perspektiv! Valet föll på bygglek och skogsträdgårdsodling inspirerad av Holma Skogsträdgård. Projektet startade i samarbete med Malmö stad, finansieras av Allmänna Arvsfonden och drivs av föreningen Växtvärket.

Så här beskrivs målen med parken:

”Vi vill att barn och unga med sina egna händer och sin fantasi ska få konstruera sin egen mötesplats utomhus i parken. Vi agerar medhjälpare, barnen bygg- och skogsträdgårdsmästare.”

Bygglek, där skrot och spillvirke användes av barn för att bygga sina egna lekredskap, var vanligt under 60- och 70-talet. Efter det försvann det från Sverige men det är fortfarande vanligt i till exempel London och delar av Japan. Förra sommaren hade Växtvärket en pop up-bygglek och odling i Malmö. Sara beskriver hur häftigt det är att se barnen bygga stort själva. De vuxna som finns till hands kan ha idéer, men barnen bygger fritt.

Containrarna i parken är fyllda med material, verktyg och odlingsredskap. Dagarna innan ville barnen som besökte parken skapa minilandskap. Bara att gilla läget, även om det kanske inte var vad de vuxna tänkt vore bra att komma igång med! Leken är jätteviktig. De demokratiska, kreativa processerna och respekt mellan alla som är med likaså.

Sara berättar att skogsträdgårdsodling passar väldigt bra för barn eftersom man får syn på samspelet i naturen. Jorden, solen, kretsloppet; allt genomsyrar den praktiska odlingen. På den första bilden i det här inlägget syns till exempel de halvmåneformade odlingslådorna, som har den formen för att fånga upp maximalt av solens trålar. Skogsträdgårdsodling fungerar även att göra i upphöjda bäddar.

Målet är att skapa en en lekplats som ständigt förändras. Det ska också fungera för uteverksamhet för fritids. Skolorna och förskolorna i närheten var redan involverade när vi var på besök. Den 20 juni öppnade lekplatsen för allmänheten. Under sommaren är parken bemannad och öppen för alla tisdag till fredag 13.00-17.00.

Gå gärna in på deras Guldängens facebooksida och se hur parken ser ut nu!

Odlingsprojekt i Malmö Folkets park

På studieresan i maj besökte vi Folkets park i Malmö där det odlas för fullt i olika former. Stadsodling, skolodling och allmän upptäckarlust samsas på en lättillgänglig plats mitt bland lek och rörelse.

Odling för alla

Genom Odla i parken som drivs av Malmö stad får både föreningar, skolor och allmänheten delta i massor av odlingsaktiviteter.  På bestämda tider har Växtverket öppna aktiviteter för både vuxna och barn.

Några stående aktiviteter är take away-odling och bygglek. Det finns dessutom ett växthus, ett uteklassrum och ett utekök som går bra att boka för vem som vill.

I blå och rosa odlingslådor får alla plocka, känna och äta av det som växer. De gröna lådorna hör till en lokal tillsammansodling, i de gula odlar Far i hatten grönt till sin restaurang och i de turkosa odlar Organic Without Borders.

Lek och odling, sida vid sida i parken.

Från jord till bord

Projektet Från jord till bord drivs av organisationen Organic Without Borders i parken. Målet är att låta barn i Malmö få berätta om sina upplevelser av mat och odling, samtidigt som de lär sig genom kreativ pedagogik och delade erfarenheter.

Pedagogen Anna i rosa och praktikanten Malin längst till höger i bild tog emot oss och berättade om odlingarna. I ”Från jord till bord” görs olika workshops där skolklasser komma odlar och lagar mat i parken. Åtta skolklasser har precis varit här och planterat ut kål, tomatplantor och mycket annat i en mängd pallkragar som står på odlingsområdet.

”Från jord till bord” kommer att pågå i tre år och finansieras genom Allmänna Arvsfonden och Malmö Förskönings- och planteringsförening. Miljöperspektivet genomsyrar satsningen. Dels fokuserar de mycket på hållbarheten det innebär att odla sin egen mat och förstår var maten kommer ifrån. Ett annat fokus är att odla på liten yta. Vad fungerar att göra hemma, till exempel på en balkong?

Här i bakgrunden syns en vertikalodling, alltså en odling mot eller i form av en vägg. Tygfickorna fylls med plantor. Det passar extra bra för värmekrävande växter eftersom det kan bli ordentligt varmt på en vägg, särskilt i söderläge.

Malin och Anna visar oss en smart kompost för den som egentligen inte har plats: ett rör som trycks ner en bit i jorden mitt i en pallkrage. Borra små hål i den delen av röret som ska vara under jorden. Sedan är det bara att trycka ner den i jorden och mata på med organiskt avfall ovanifrån. Maskarna kommer snabbt dra ut näringen i resten av jorden.

Efter att ha fått många fina tips och odlingsinspiration slås vi på väg ut från parken av hur nära det är mellan lek, barn, vuxna, odling och matlagningen. Varje plats har verkligen sina förutsättningar; här har vi sett fördelarna med att hitta en samlingsplats där många kan sammanstråla och dela på resurserna för att kunna odla. Och så lättillgängligt det blir för så många!

Kryddgårdsskolan

Under vår studieresa i Malmö besökte vi två skolor som deltog i Gröna skolgårdar 2010. En av dem var Kryddgårdsskolan mitt i lummiga Rosengård. I projektet Gröna skolgårdar, som drevs för att skapa skolgårdar som stimulerade kreativitet, lek och rörerelse, fick elever och personal vara delaktiga i planering och anläggningsarbetet. Allt syftade till ökat välbefinnande och ökat lärande för eleverna. Nu har det gått några år sedan dess och skolan har fortsatt att arbeta med sin verksamhet på skolgården.

Använd försteläraretjänsten till skolgårdsutveckling

Johanna Bergström som visar oss runt på skolgården är förstelärare. I hennes tjänst har hon avsatt 10% för att jobba med olika uppdrag varav skolgårdsutveckling är ett. Hon berättar att hon tar hjälp av lågstadielärare och fritidspedagoger i det arbetet och att det blir ett smidigt arbetssätt. Det är viktigt att det finns någon som har ansvar och avsatt tid för att fortsätta arbetet när projekten lämnar över.

Kryddgårdsskolan byggdes -73 och har ca 450 platser från förskoleklass och upp till och med högstadiet. Tidigare bestod stora delar av skolgården av asfalt. 2008 blev de en av de första gröna skolgårdarna i Malmö och det var dags för 50 procent av asfalten att bytas ut. Skolgården planerades om och fler grönytor med olika funktioner anlades.

Bakom en kulle finns en naturlig träffpunkt. Lärkträd växer snabbt och fyller ut fint i väntan på de långsammare träden.

Innan Gröna skolgårdar var kullen här ovanför enbart en platt gräsmatta. Nu med en kuperad lekyta, anlagda träd och buskar rör sig barnen och leker här på ett annat sätt. Johanna beskriver att flickor ofta blev stående stilla vid entrén tidigare. Nu har barnen fler platser att röra sig till och ifrån. Forskning visar också att de mer grönskande områdena på en skolgård leder till mer utforskande och fantasifull lek. Barn av olika kön leker mer tillsammans.

Vid en ingång ligger stockar och stenar som blir naturliga sittplatser.
Eleverna är hela tiden delaktiga i det som anläggs eller ändras. På andra sidan av just den här kullen gjorde de fiffiga sittplatser med stockar som en miniläktare vänd mot fotbollsplanen. Allt efter barnens önskemål.
Träd och buskar är aldrig planterade mitt uppe på kullarna. Där vill man ha fri framfart att både kunna gå och springa fort! När sådant är medräknat från start i anläggningsprocessen klarar sig plantorna bättre mot slitage.

När kullarna anlades togs det dit ängsmark för att snabbt få fler biotyper. Efter några år bestämde de sig för att flytta ängsmarken till en murad odlingsbänk, för att det var svårt att få till skötseln med att slå ängsmarken istället för att klippa den.

Perenner och självsådder ger självgående odlingar

Förutom fruktträd och bärbuskar finns det nu ätbart i pallkragar med blommor och örter och en nyanlagd skogsträdgårdsodling. Det kan vara bra lösningar när det är svårt att hålla igång en vanlig grönsaksodling. Skogsträdgården är uppbyggd av perenner och blommorna självsår sig. Eleverna jobbar mycket med pollinering, fröbildning och till exempel att studera likheter och olikheter mellan blommor. På ett nationellt prov i NO upptäckte de också att blomma, knopp och stjälk inte är självklara begrepp för alla elever. Det är också något som de använder odlingen till.

Vid vårt besök i maj hade det börja spira en hel del självsått grön i lådorna. I den murade planteringen börjar ängsväxterna titta upp.
Självsådd vallmo och målla med mera.
Nyanlagd skogsträdgårdsodling. Barnen har bestämt att den ska skyddas med varningsband runt.
Tidigare hade varje klass en varsin pallkrage. Nu är de fördelade utifrån intresse hos pedagogerna. Här ovanför växer honungsfacelia som är en storfavorit hos humlor.

Trygghet

Johanna berättar att de skulle vilja ha ett utekök, men att de inte vill ha bord och stolar ute på skolgården då det tyvärr bedrivs droghandel där om kvällarna. Skolgården har en del dolda platser och områden med lite insyn. Johanna berättar att det inte har lett till problem. De jobbar med ett aktivt rastvaktssystem och gör trygghetsvandringar med barnen på skolgården för att förstå hur barnen upplever olika delar av den.

Satsa på rätt saker

På framsidan av skolan finns ett exempel på hur det kan bli när varken skola eller personal blir delaktiga i planeringen. När skolan fick pengar avsatta för något att utveckla utemiljön med, bestämdes det raskt att en rabatt skulle anläggas. Bredvid fanns dock redan en liknande rabatt och den nya användes istället mest till att springa på, så varken kanterna eller växterna som planterades klarade sig. Det var mycket pengar som kom utifrån och som lades på något det inte fanns behov av. Nu planerar skolan att göra en scen där istället.

Vikten av kontinuitet

En av de spännande sakerna med Kryddgårdsskolan var att se en skola flera år efter att projekttiden med Gröna skolgårdar tagit slut. Tack vare att de hittat sätt att arbete kontinuerligt har skolgården fortsatt att utvecklas, anpassas efter verksamheten och bevarats. En del har plockats bort, annat har förändrats. Hela tiden med delaktigheten och barnens behov i fokus.