Ska ni jobba med er skolodling under hösten? Kanske gräva och gödsla det som vill ha näring nu? Självklart ska ni då passa på att prata om och arbeta vidare med en av de viktigaste sakerna vi har – jorden.

Lär känna jorden

Jorden består av mineralpartiklar, levande organismer, porer och, det vill vi i alla fall, mullämnen. Storleken på mineralämnena avgör vilken typ av jord du har, till exempel lerjord eller sandjord eller någon variant där emellan. Hösten är ett ypperligt tillfälle att experimentera med jorden. Undersöka den. Ta reda på vad den behöver. Bli vän med den.

I sin klassiska bok Handbok för Köksträdgården beskriver Lena Israelsson hur du kan rulla jorden och jämföra dess bristningsgräns, alltså hur lång ”korv” du kan rulla innan den går sönder, med en tabell för att ta reda på vilken jordart du har. Du kan också undersöka partiklarnas och alvens (ytskiktet under matjorden) storlek och färg för att lista ut det.

Har ni kompisar i jorden? Vilka? Vad gör de där? Vad kan ni göra för att de ska trivas? Finns det fiender? Och det som känns som era fiender (av någon anledning dyker sniglar upp i tankarna här), varför finns de där egentligen? Är det fler kompisar på olika ställen i odlingen? Varför då?

Gör det ännu mer avancerat ochgör ett jordprov som ni sedan kan arbeta vidare med. Det finns flera ställen på nätet där det enkelt går att beställa jordprov.

Vad vill jorden ha?

När vi odlar vill vi framför allt ha två saker av jorden: rätt mängd näring och en porös struktur. Det ena av de två sakerna har de flesta kläm på – vi har lärt oss att gödsla och tillsätta näring. Men strukturen är lika viktig! Rötterna behöver både syre och lagom mycket vatten där nere. Inte kompakt jord som skapar för stora vattensamlingar eller helt genomsläpplig jord som låter för lite vatten vara kvar.

När du lärt känna din jord är nästa steg att jobba med den på ett sätt som den gillar. Lerjord har ofta mycket näring, men vi vill ge den lättare struktur för att det ska passa våra grönsaker. Sandig jord kan behöva mer näring. Ta reda på vad just din jord behöver för att ge en god skörd och hur ni ska ge den det på ett hållbart sätt.

Det gäller att komma ihåg att jorden måste få må bra och att vi inte får utarma den för att den ska ge oss det vi vill ha. Vi kan till exempel ta hand om den genom att odla olika saker på olika platser på varje år och låta bli att använda konstgödsel och bekämpningsmedel. Det behöver få finnas liv i jorden!

Magisk mykorrhiza

Mykorrhiza är ett komplext system av svampar, svamptrådar och växtrötter i jorden. Vi har bara precis börjat förstå hur viktigt det är och hur det fungerar. Det vi vet är att det bildar avancerade system med delar som hjälper och kommunicerar med varandra. Svamptrådarna tränger till exempel in i rötter och hjälper dem att ta upp näringsämnen och vatten, samtidigt som svampen får organiska föreningar tillbaka. Svamptrådarnas nätverk kallas mycel. I skogen är det en avgörande del i ekosystemet.

Hela 80-90 procent av alla växter lever i symbios med mykorrhizan. Den gör det enklare och gynnsammare att växa i jorden. Luft, vatten och näring rör sig lättare i myllan. Var därför varsam om din jord! Stör den så lite som möjligt och var sparsam med grävning och gödsling. Hitta bra metoder som inte stör naturens system.

Säkra tips

Det finns en del saker som alla jordar mår bra av. Organiskt material! Du kan tillsätta det i jorden som kompost eller lägga det direkt ovanpå som en täckodling. Täckodling är extra bra eftersom du inte behöver störa jorden där under, utan täcket hjälper till med både näring och en bättre struktur – tack vare maskar och andra kryp som bearbetar materialet. Du kan bygga stora odlingslimpor eller bottna en pallkrage med organiskt material. Passa på att följa nedbrytningen och jämföra vad som bryts ner snabbast. Organiskt material är så smart att det ger både lagom näring, bra struktur och håller lagom vatten – i alla jordar. På sikt ger det mer mulljord, det som kallas humus. Det gör jorden svart, lite smulig och mustig.

Läs mer:

Naturskolan Svampars mykhorriza lagrar koldioxid och hjälper skogen med näring

Samla och låt vara i oktober

Vi har gått in i det som på många håll är den första riktiga höstmånaden. Ändå går en del av tipsen från september fortfarande fint att göra även nu, beroende på var i landet ni bor. Sätt vitlök om ni inte gjort det än, plantera en vinbärsbuske till och fortsätt samla fröer ifall inte det börjar närma sig vinter i ert område! Månadens nya är att äta upp – och låta stå kvar!

Sista chansen att plocka av björnbären är nu!

Dags att äta upp

Kylan börjar komma på allvar i större delen av landet. Även om det kommer fina höstdagar så börjar dygnstemperaturen bli låg. Har ni inte gjort det än så börjar det bli dags att äta upp eller åtminstone samla in sådant som inte tål kylan så bra även längre söder ut. Sommarsquash, sallad, sommarkål, tomater, gurkor, späd lök, en del bladgrönt, bär, potatis och massa annat kan ni få frossa i nu om ni har turen att ha det i landet.

…och låt stå kvar!

Med det inte sagt att ni behöver skörda allt nu. Många av våra traditionella nordiska grönsaker tål kylan alldeles ypperligt. En del fortsätter att växa så smått och annat lagras bra i jorden. Det gäller att ha lite koll på vilka som gillar vad. Rotsaker som morötter, havrerot, palsternacka, persiljerot och svartrot går bra att låta stå kvar hela vintern. Täck gärna med ett tjockt lager halm, hö, löv eller något annat växtmaterial för att tjälen inte ska frysa fast dem bara. Många kålsorter, purjolökar, persilja och en del sallater kan också klara sig långt in på nästa år. Om inte hararna eller rådjuren tar dem först!

Städa lagom

Att städa lagom är ett mantra som är bra att ha med sig när allt odlat långsamt börjar gå över till hängiga, bruna varianter av sin frodiga sommargrönska. Det kanske frestar att gå ut och ryck upp allt du ser, men ha is i magen! Det är faktiskt bara vi som fått för oss att det skulle vara bra. Naturen håller inte med. Låt istället växterna få sköta åtminstone en liten del av sitt eget kretslopp. Gamla växtdelar skyddar jorden under vintern och ger den näring till nästa år. Avklippta stjälkar kan vara en ingång för fukt som blir röta och uppryckta rötter gör ingen jord glad. Om det inte är ogräs såklart, ogräsrensning passa tyvärr lika bra på hösten som på våren och sommaren.

Månadens tips: Kratta löv

Lövhögar är väl bland det roligaste som finns att samla ihop och hoppa runt i? Det kan bli en riktigt rolig aktivitet för alla som vill vara med att kratta ihop så mycket löv ni kan till stora högar som ni samlar nära odlingen. Efter att barnen härjat runt i dem och med dem har ni ett toppenfint material att täcka jorden med eller göra en kompost av. Lövkompost blir väldigt mullrik och innehåller inte så mycket kväve som till exempel gräsklipp, stallgödsel eller hushållskompost. Det gör det till ett otroligt värdefullt tillskott för de flesta jordblandningar.

Etikett: Oktober

Dags för jordkunskap!