Barn som får träna på att uppleva mat med alla sinnen får en mer positiv attityd till mat. Barn som får undervisning i skolodlingar äter mer grönsaker och får mer kunskap om vad hälsosam mat är. Det konstaterar en rapport från Livsmedelsverket 2016.
I en forskningsrapport från 2016 har Hanna Sepp, Karin Höijer och Karin Wendin gått igenom litteratur kring barns matvanor. Uppdragsgivare var Livsmedelsverket. Rapporten fungerar som ett viktigt underlag till myndighetens råd kring förskolans och skolans måltider. Det ska också kunna användas som ett underlag för arbete med hälsofrämjande arbete kring mat för barn. Här går vi igenom en del av vad rapporten belyser.
Allätarparadoxen
Fast vi fysiologiskt kan äta väldigt varierat, styrs vårt ätande i stor utsträckning av sociala och kulturella normer och de kontexter vi växer upp inom. De första fem levnadsåren sätter ramarna för hur, när och vad vi upplever att vi kan äta. Ett helt nyfött barn har dessutom redan fullt utvecklade lukt- och smaksinnen. Våra smakpreferenser styr också vad vi väljer att äta. De påverkas av både gener och den miljön vi vistas i. Eftersom barn och unga äter många måltider även i skolor och förskolor, fördelas ansvaret för deras matlärande på vårdnadshavare, förskola och skola.
Att vi kan äta det mesta, men är väldigt styrda kring vad vi äter kallas Omnivore’s paradox eller Allätarparadoxen.
Matproblem och förebyggande hälsoinsatser
I rapporten går författarna igenom barns fysiologiska utveckling och vanliga matproblem. De tar också upp att 15-20 procent av de svenska barnen idag är överviktiga och att 3-5 procent når kategorin fetma. Av de vuxna är siffrorna mer än dubbelt så höga och i områden med lägre socioekonomisk status är siffrorna ännu högre. Energität mat, lågt intag av frukt och grönsaker, ohälsosamma mellanmål, sockerrika drycker, för stora portioner och stillasittande fritid med låg fysisk aktivitet är faktorer som ökar risken för övervikt.
Det är svårt att påverka viktmönster när fetman redan är etablerad. Att arbeta med barns matvanor och aktivitet är därför ett sätt att arbeta förebyggande mot övervikt.
Nyttig mat och skräpmat
Barn lär sig i tidig ålder att dela in mat i nyttig mat och skräpmat, som ett motsatspar där skräpmaten är något gott som barnet själv vill äta och den hälsosamma maten något mindre gott som vuxna vill att man ska äta. Ju äldre de blir desto mer kunskap får de om mat, men samtidigt spelar många faktorer in för vad de faktiskt äter, till exempel tillgänglighet, kompisars inflytande och tid.
”Olika faktorer ingår i den kontext i vilken mat görs meningsfull, till exempel identitet, sociala faktorer, resurser, miljö och prioritering. Mat spelar en viktig symbolisk roll i unga människors liv eftersom den associeras med nya upplevelser av självständighet, frihet från föräldrars inflytande och en övergång från att vara barn till att bli vuxen…”
Få barn att äta mer varierat
Att barn lär sig äta varierat är en av de viktigaste faktorerna för att få hälsosamma matvanor som vuxna. För att uppnå det belyser studien ett antal strategier; exponering, energiberikning, smakbryggor, delaktighet och uppmuntran. För att barnen ska äta mer frukt och grönsaker behövs det flera olika insatser. Insatserna kan vara att det finns mer frukt och grönsaker tillgängligt, att barnen får mer kunskap och att föräldrar involveras. När barn får träna på att uppleva och sätta ord på matens egenskaper som vad den luktar, känns som eller smakar, ökar både deras kunskaper om mat och deras vilja att prova nytt.
I rapporten konstateras också hur viktigt leken är för lärandet. Särskilt för förskolebarn, där lekar i vardagen ger mycket kunskap. Matlekar är dessutom vanligt förekommande och lek och undervisning kring mat kan användas för alla ämnen i läroplanen.
Odling i skolan
Rapporten belyser att undervisning i skolträdgårdar ökar barns kunskaper om mat och måltider och även deras vilja att äta frukt och grönsaker. Ju mer delaktiga barnen får vara i odlingen och matlagningen, desto bättre resultat.
”Barnen visade även ett större medvetande kring hälsofrågor, vilket medförde att de valde mer hälsosamma alternativ. Barnens attityd till frukt och grönsaker förändrades under programmets gång och det visade sig att ju mer involverade barnen var, det vill säga i att odla och tillaga maten själva, desto mer ökade deras vilja att prova nytt.”
Undervisning i skolträdgårdar ger ett erfarenhetsbaserat lärande som på ett konkret sätt ökar barnens intag av frukt och grönt. Ju mer barn är med och odlar, smakar, lagar och äter mat, desto mer positiv attityd till mat får de.
Ätliga skolgårdar ger godare matvanor
Rapportens slutsats inleds med följande: ”En viktig aspekt som ändå framträder i rapporten är att breda och långsiktiga ansatser som både tar hänsyn till fysiologiska, sociala och pedagogiska aspekter har bäst utsikter
att lyckas.”
Vi konstaterar att många av strategierna för att ge barn förutsättningar för goda matvanor uppfylls av ätliga skolgårdar. De används både brett och långsiktigt. På en ätlig skolgård exponeras till exempel barnen för mat hela tiden, samtidigt som de får röra sig där och smaka och lukta utan något tvång. ”Upprepad exponering i kombination med en positiv social kontext ökar förutsättningarna för att barnet skall acceptera och lära sig att uppskatta ett livsmedel”. De får följa kretsloppet och får en känsla av sammanhang där de själva ingår. De får vara delaktiga och medskapande i hela processen från frö till maten på tallriken.
Rapporten konstaterar något vi redan vet. Maten är ett nav där många av de färdigheter vi behöver som människor knyts ihop.
Hela artikeln
Ta gärna del av hela rapporten. Förutom det vi tagit upp går den bland annat igenom barns fysiologiska utveckling, tre vanliga ätproblem, genusperspektiv på matvanor, måltidspedagogik och mycket annat intressant.
Trevlig läsning!
Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv.
